San Marinos Eurovision-bidrag 2022
2022-02-24 (torsdag)
I lördags, den 19:e februari, utsåg San Marino sitt bidrag i Eurovision Song Contest 2022 genom finalen av den nationella uttagningen “Una voce per San Marino” där 18 bidrag tävlade.
Nio av artisterna var internvalda, etablerade artister medan de öviga nio valts ut från 66 oetablerade artister som sållats fram genom auditioner och sex inledande shower. Finalen leddes av Senhit (San Marino 2011, 2021) och Jonatan Kashanian medan Al Bano och Valentina Monetta dök upp som gästartister.
Här nedan ser ni resultatet (fastställt utav en fem-manna-jury) samt länkar till finalens framträdanden medan inför-finalen-infon finns här.
Lyssna på San Marinos bidrag till Eurovision Song Contest 2022 här:
“Stripper“, Achille Lauro final-framträdande
Resultatet av San Marinos “Una voce per San Marino” – Finalen, 19:e februari: |
|
| Placering, Bidrag, Artist: | Juryröster |
| 1. “Stripper“, Achille Lauro – etablerad artist | 41 p. |
| 2. “More Than You“, Burak Yeter ft. Alessandro Coli – etablerad artist | 40 p. |
| 3. “Pressure“, Aaron Sibley | 39 p. |
| 4. “Seriously in Love“, Ivana Spagna – etablerad artist | 37 p. |
| 5. “L’ultima parola“, Matteo Faustini – etablerad artist | 35 p. |
| 5. “Mi ricordo di te (Adrenalina)“, Francesco Monte – etablerad artist | 35 p. |
| 7. “Sweet Denial“, Vina Rose | 34 p. |
| 7. “Move ‘Em Like You Never Did“, Camille Cabaltera | 34 p. |
| 9. “Sono un uomo“, Tony Cicco, Deshedus & Alberto Fortis – etablerad artist | 33 p. |
| 9. “Tiramisù“, MeriCler | 33 p. |
| 11. “Nothing Can Blow Me Out“, Elena & Francesco Faggi | 31 p. |
| 11. “Heartless Game“, Cristina Ramos – etablerad artist | 31 p. |
| 11. “Running“, Basti | 31 p. |
| 11. “Io credo“, Valerio Scanu – etablerad artist | 31 p. |
| 11. “Blu“, Fabry & Labiuse ft. Miodio – etablerad artist | 31 p. |
| 16. “Tears of Gold“, Kurt Cassar | 30 p. |
| 17. “World Falls Down“, Alessia Labate | 27 p. |
| 17. “DNA“, Mate | 27 p. |
| (Källa: wikipedia) | |
Schlagerpinglan: Jag har följt denna nya uttagning med stort intresse och trots att mina favoriter röstades ut innan finalen och jag därför inte hittade något riktigt intressant inför finalen så tycker jag att “Una voce per San Marino” är ett stort steg i rätt riktning jämfört med landets ESC 2018-uttagning “1in360“. Därför är jag väldigt glad över att det meddelats att “Una Voce per San Marino” kommer tillbaka nästa år och då “even bigger”, tydligen. 😀
Under finalkvällen så hittade jag till slut ett bidrag i startfältet som jag tyckte ganska bra om, “More Than You” med Burak Yeter ft. Alessandro Coli, och då det var med i topp-två så blev vinnarpresentationen ganska spännande i alla fall. Att det sedan inte räckte hela vägen är ju sådant som händer och vem vet, kanske kan Achille Lauro vara ett bättre val för San Marino? Oavsett så skickar jag ett stort grattis och lycka till till honom och San Marino och hoppas att deras satsning ger frukt i Turin. 😀
Mer om San Marinos förberedelser inför ESC 2022 hittar ni här: “San Marino i ESC 2022“ medan de övriga utvalda ESC 2022-bidragen samt ländernas ESC-förberedelser finns här.
Någonslags grisig smutsig Måneskin pastisch. Avskyvärt.
Mitt tips till San Marino: sluta ha så invecklade uttagningar!
Jag upskattar att de kör på uttagningshållet, och inte bara internval. Men 2018 var det jättemärkligt där många artister sjöng samma låt, och nån märklig crowdfunding-röstning där inte mindre än fem av låtarna lyckades få tolvor…
Jag gillar inte sådana uttagningar där en del av uttagningen är att para ihop låt och artist. Såsom Litauens uttagningar också var pre-2016.
Därför föredrar jag “A voce per San Marino” – men även denna var smått komplicerad i sitt utförande.
Varför inte bara ha 8, 10, 20, 25 eller nåt artister som deltar med uttryckligen original-låtar (jag var konstant förvirrad kring om det var covers eller legit kandidater som sjöngs här) och så kan det antingen vara one night only, eller utspritt under en längre period? Jag kände att jag liksom inte orkade hänga med i deras uttagning i år.
Anyways… jag uppskattar ambitionen, men de kan faktiskt skala ner 🙂
Låten då? Nä den är inte så bra faktiskt.
Detta är en av sju låtar jag totalsågar av de 19 klara.
Får garanterat många emot mig nu efter det jag nu ska säga 🙂 Men det här handlar om att säga det man känner och tycker Ärlighet. Förra årets vinnare var för mig en besvikelse. Jag hade väntat mig bättre från Italien. Jag älskar rock. Helt fel. JAG DYRKAR ROCK. Vinnaren förra året var definitivt inte dålig. Ett helt ok bidrag men för mig lite parodi på det jag dyrkar.
I år kommer så San Marino uppfyllda av vinnaren och försöker göra något liknande. Lyckas de? Definitivt inte för mig för en parodi på en parodi kan aldrig bli lyckad. Måneskin är åtminstone äkta. Detta är inte äkta. Det är en parodi rätt igenom.
Äkthet är fan så viktig i musik. Jag kan hitta i mina ögon skitmusik men det kan ändå vara enorm skillnad.
Kan exempelvis ta en titt på de sjulåtar jag totalsågar i år. Varför inte jämföra de två skämtbidrag jag placerar längst ned i min ranking Israel och Norge. Är det någon skillnad mellan dessa? Definitivt. I mina ögon två skitlåtar men på helt olika plan.
Israel är inte bara en skämtlåt det är ett skämt rakt igenom. Ursäkta om jag är hår men den är rent vidrig. Så vad är då skillnaden mot Norges lika dåliga låt. Norges bidrag är genomarbetad och äkta som skämtbidrag. Den kommer inte att BLI ETT SKÄMT i maj månad så som Israel. Norge kommer tvärtom att vara ett av de bidrag som utmanar om segern. Låten är rakt igenom utarbetad för att bli en hit.
Så om jag nu skriver så varför rankar jag då Norge sämst av alla? Låter ju som jag gillar bidraget. Nej det gör jag DEFINITIVT INTE men jag vet när någonting är äkta även om jag tycker det är skit.
Av mina andra fem i botten kan jag även känna äkthet i Slovenien även om jag HATAR gitarren. I Italien även om jag HATAR falsetten. Äkthet hittar jag dock inte i San Marino och Lettland. Svävande svar på Spanien.
Lik förbannat är alla sju bedrövliga bidrag 🙂
Sitter fortfarande och lyssnar här nu sista kvällen på ett tag. Fortfarande efter med Portugal.
Funderar ibland på det unika i MF i år. Tänk att den tävlingen i år hade en artist som kunde göra mästerverk som denna. Har det någonsin hänt tidigare? 🙂
https://www.youtube.com/watch?v=oD-x9M1ZN8U
Jag gillar ju detta! Påstår inte att det är kvalitet, men jag gillar refrängen. En stadig 6/10.
OT, Frankrike:
Jag gillar både Seule och Fulenn, den sistnämnda något mer än den förstnämnda. Men efter att ha sett ett riktigt uselt live av Fulenn och ett imponerande live av Seule (även ultrarapid-rappen satt som en smäck) tror jag att jag hejar på Seule som ESC-representant.
Nu har jag faktiskt hittat två bidrag i Portugals uttagning som är lite över övriga:
“Corpo de Mulher“, Milhanas
“Uma Mensagem Tua“, Cubita
Tack förresten till Pinglan o Pato för svar på min fråga om Anna B 🙂
Tänkte först placera den här i botten när jag hörde den men sen insåg jag att den faktiskt har något. Är det en riktigt bra rocklåt? Nja, det är det väl inte, men den gör intryck vilket är mer än man kan säga om vissa låtar i år. Har kommit på mig själv att gå runt och sjunga på refrängen omedvetet några gånger.
San Marino får en 6/10 av mig i år 🙂
(Jag tycker också likheterna med Måneskin är ganska uppenbara, men vad jag hört från några italienare var det från början Måneskin som tog inspiration från Achille och inte tvärtom)
Det här är pinsamt dåligt. Kommer inte ta sig ur semin. Han måste ha betalat bra för att vinna med den här. Det är allt jag har att säga