Belgiens tio finalmissar i Eurovision Song Contest
2020-12-16 (onsdag)Schlagerpinglan: Låt oss förbereda oss lite inför den stundande semifinal-specialen av #EurovisionAgain den 19:e december genom några dagliga nedslag i tävlingens historia.
Belgien missade ESC-finalen 10 gånger mellan 2004 – 2019 (16 år):
Här följer en sammanställning av de bidrag som Belgien missat finalen med under perioden 2004 – 2019. Klicka på flaggan för att komma till den belgiska samlingssidan där ni hittar landets samtliga tävlingsbidrag och resultat.
Schlagerpinglans favorit av de belgiska bidrag som missat ESC-finalen:
“Je T’adore“, Kate Ryan (12:a i semifinalen 2006)
Belgien – 10 finalmissar på 16 tävlingsår (2004 – 2019): | ||
2005 | “Le Grand Soir“, Nuno Resende | 22:a i semifinalen (av 25) |
2006 | “Je T’adore“, Kate Ryan | 12:a i semifinalen (av 24) |
2007 | “Love Power“, The KMG’s | 26:a i semifinalen (av 28) |
2008 | “O Julissi“, Ishtar Ishtar | 17:e i semifinal 1 (av 19) |
2009 | “Copycat“, Copycat | 17:e i semifinal 1 (av 18) |
2011 | “With Love Baby“, Witloof Bay | 11:a i semifinal 2 (av 19) |
2012 | “Would You?“, Iris | 17:e i semifinal 1 (av 18) |
2014 | “Mother“, Axel Hirsoux | 14:e i semifinal 1 (av 16) |
2018 | “A Matter Of Time“, Sennek | 12:a i semifinal 1 (av 19) |
2019 | “Wake Up“, Eliot | 13:e i semifinal 1 (av 17) |
Schlagerpinglan: Belgien är ett av de sju länder som var med vid den allra första ESC-tävlingen 1956 och vore det inte för de tre år de tvingats stå över p.g.a. dåliga resultat så hade landet deltagit samtliga år. Detta är ännu mer imponerande om man tar i beaktande att de genomlidit en final-miss-period på fem år utan att ge upp.
Gruppen Hooverphonic, som var internvalda inför Rotterdam 2020 med låten “Release Me“, har fått förtroendet från TV-bolagen RTBF och VRT att representera Belgien i ESC 2021. Samtliga gruppmedlemmar får dock inte uppleva Rotterdam-äventyret då det i november meddelades att sångerskan Luka Cruysberghs ersatts av Geike Arnaert.
Personligen så tycker jag att Belgien ställt upp med mängder med bra bidrag genom åren men att de flesta som förtjänat det, om det nu finns något som heter så, faktiskt tagit sig till final. Det finns dock ett stort undantag och det är “Je T’adore” med Kate Ryan från 2006 som jag hoppas, även om scenshowen var lite väl överarbetad, får sin revansch nu på lördag då det är dags för #EurovisionAgain-semifinal-specialen. 😀
Se även:
“Eurovision-länder som aldrig missat finalen (2004-2019)”
1 finalmiss (5 länder), 2 finalmissar (2 länder), 3 finalmissar (5 länder),
4 finalmissar (2 länder), 5 finalmissar (4 länder), 6 finalmissar (3 länder)
7 finalmissar (Albanien, Island, Litauen, Malta, Kroatien)
8 finalmissar (Finland, Irland, Polen, Bulgarien, San Marino)
9 finalmissar (Estland, Nederländerna, Portugal, Montenegro)
10 finalmissar (Vitryssland)
Det mesta här är helt rättvist. De enda jag hyser nån form av varma känslor för är i så fall 2008 och 2018. Men jag vet inte ens om känslorna ens är tillräckliga för att vilja ha dem i final.
Nej, jag brinner inte för någon här. Mer än att 2007 och 2009 var sämst sina respektive år.