Eurovision 2018: Några tankar om den andra semifinalen
2018-05-11 (fredag)Schlagerpinglan: I går avgjordes den andra semifinalen av Eurovision Song Contest 2018, se resultatet här. Precis som efter den första semifinalen så kommer här några korta åsikter om (och mina personliga betyg till) de 18 bidragen efter den andra semifinalens live-sänding:
ESC 2018 – Semifinal 2 – De 18 semifinalbidragen i startordning
1. Norge – “That’s How You Write A Song“, Alexander Rybak | ||
[Gick vidare till finalen] | [Betyg: 3/5] | |
Schlagerpinglan: Då Alexander Rybak är en tidigare ESC-vinnare så har de flesta i publiken redan en uppfattning om honom som artist. Personligen så gillade jag aldrig “Fairytale” och har aldrig haft Alexander som någon favoritartist och får därför medge att han (även om jag gör mitt bästa för att försöka att nollställa mig inför varje nytt bidrag) jobbar lite i motvind hos mig. Därför blev jag positivt överraskad när jag såg framträdandet och insåg att Alexander gjorde ett riktigt bra jobb.
Missförstå mig inte, själva scenshowen är en enda stor skämskudde för mig och låten (bortsett från en irriterande, medryckande melodislinga som fastnar som flugpapper i hjärnan) gör inte speciellt mycket för mig, men Alexander som artist får mer än väl godkänt av mig i år. Alltid roligt att kunna vända något man egentligen inte gillar till något positivt, utan att behöva anstränga sig nämnvärt. Ingen finalist i mina ögon, men jag förstår varför det blev så. |
||
2. Rumänien – “Goodbye“, The Humans | ||
[Betyg: 3/5] | ||
Schlagerpinglan: Rumäniens “Goodbye” tillhör de bidrag som aldrig riktigt “klickat” för mig. Jag gillar att de har med ett klassiskt gitarrsolo och sångerskan får starka lovord tack vare sin sånginsats, men själva scenshowen (som jag själv upplever som lite förvirrande) gör inte mycket för att höja bidraget för mig. Nej, ett helt klart OK bidrag som dock inte har det där lilla extra som väcker mitt intresse och därmed ingen finalist i mina ögon. | ||
3. Serbien – “Nova deca“, Sanja Ilić & Balkanika | ||
[Gick vidare till finalen] | [Betyg: 4/5] | |
Schlagerpinglan: Som jag har kämpat med “Nova deca” sedan den vann den serbiska uttagningen. Anledningen var att jag inte alls uppskattade en-minuters-introt utan såg det enbart som något extremt störande i väntan på den “riktiga” låten, som jag däremot gillade riktigt mycket. Nu när det väl gällde så märkte jag inte alls av något meningslöst intro utan på något vis så lyckades de att göra hela låten så där dramatisk och lockande som jag hoppades (men inte riktigt trodde) att de skulle göra. En självklar finalist efter en av kvällens största positiva överraskningar, vad gäller scenframträdande. | ||
4. San Marino – “Who we are“, Jessika (feat. Jenifer Brening) | ||
[Betyg: 2/5] | ||
Schlagerpinglan: Vad hände egentligen, San Marino? Allt såg ju så bra ut när ni arrangerade den ambitiösa uttagningen och fick in ett flertal riktigt imponerande kandidat-bidrag. Allt blev till slut för gäves och ännu en final-miss var ett faktum. Personligen gillar jag Jessika som artist men tyckte inte att hon hade en av sina bättre dagar och när varken låt eller robot-idén var något som jag blev speciellt till mig av så var det ingen större överraskning att jag även efter semifinal-framträdandet (med sorg i hjärtat då jag alltid önskar lilla San Marino all framgång i tävlingen) uppfattade bidraget som en given icke-finalist. Den enda ljuspunkten här var Jenifers insats, som jag tyckte var (under omständigheterna) stabil. Om en uttagning inte ger bättre resultat än så här så föredrar jag nog att de redan nu internväljer Valentina Monetta inför ESC 2019 (men skippar Ralph Siegel). | ||
5. Danmark – “Higher Ground“, Rasmussen | ||
[Gick vidare till finalen] | [Betyg: 4+/5] | |
Schlagerpinglan: Även om jag tyckte mig se att artisten darrade en del på manschetten så var det överlag ett riktigt bra framträdande som danskarna bjöd på. Underbar låt, passande röster, markerad takt som förstärktes av den minimalistiska koreografin, visuella effekter som höjer både känslan och låten… ja listan över saker jag ser som positivt här kan egentligen göras hur lång som helst. Slutsatsen är i alla fall att Danmark behåller sin plats bland mina absoluta favoriter och jag gladdes åt deras finalplats. | ||
6. Ryssland – “I Won’t Break“, Julia Samoylova | ||
[Betyg: 3/5] | ||
Schlagerpinglan: Inför semifinalen så hade jag gissat att Ryssland skulle missa finalen för första gången (vilket de också gjorde) men under framträdandets gång så började jag att vackla lite. Live-sången kändes bättre än under Moskva-förfesten och ESC-repen, scenshowen var inte riktigt lika konstig som befarad och låten kom, i alla fall enligt mina öron, till sin rätt här och visade på en del riktigt starka partier. Det slutade dock i en finalmiss och jag kan inte säga att det kändes alltför orättvist utan snarare ganska hälsosamt för tävlingen i stort, där man nu snart inte kan tala om några länder som “alltid” tar sig till final oavsett bidrag. | ||
7. Moldavien – “My Lucky Day“, DoReDoS | ||
[Gick vidare till finalen] | [Betyg: 4/5] | |
Schlagerpinglan: Moldaviens bidrag har varit i min topp-tre under praktiskt taget hela försäsongen och efter att jag sett smakprov på deras scenshow under repen så var jag beredd på att de mycket väl skulle kunna knipa min förstaplats från Cypern (som tillfälligt? seglat upp till plats ett efter semifinalen). Visserligen tyckte jag att DoReDoS gjorde ett fenomenalt framträdande och jag älskade scenshowen, men… vad hade de gjort med låten? All energi var som bortblåst och det malde på på ungefär samma sätt i tre minuter, vilket fick mig att bli lite uttråkad efter ett tag. Kvällens näst största besvikelse, då jag vet att det hade kunnat bli hur bra som helst om de bara låtit bli att fila bort allt det som gjorde låten intressant. Klar finalist, men inte längre en av mina absoluta favoriter. | ||
8. Nederländerna – “Outlaw In ‘Em“, Waylon | ||
[Gick vidare till finalen] | [Betyg: 4/5] | |
Schlagerpinglan: Här har vi ytterligare en av mina stora förhandsfavoriter som inte riktigt lyckades att hålla ihop alla bitarna. Till skillnad från Moldavien ovan så tyckte jag att Nederländerna gjorde sin låt rättvisa rent ljudmässigt men här var det i stället själva scenshowen som ställde till det för mig. Då låten är ju så bra och medryckande i sig och Waylon gjorde en så bra sånginsats så hade det räckt med en klassisk spelningsshow med x antal musiker ståendes på scen, spelandes på sina instrument för att sälja in den. Vad som fick dem att tycka att det var en bra idé att dra fokus från låten och Waylon med hjälp av dans och annat förstår jag inte. Fortfarande en klar finalist och en av mina favoriter, men helt nöjd är jag inte över deras show-val. | ||
9. Australien – “We Got Love“, Jessica Mauboy | ||
[Gick vidare till finalen] | [Betyg: 4+/5] | |
Schlagerpinglan: Även om Jessica inte övertygade riktigt lika mycket på mig som Cyperns Eleni gjorde i tisdags så behåller hon sin plats i topp-två hos mig. Jag bara älskar känslan i låten och artistens superglada framtoning och även om det är något i framträdandet som inte känns helt rätt så tror jag inte att det kunde ha gjorts på ett mycket bättre sätt. Det känns helt rätt att hon ska vara själv på scenen, dansen ser jag som ett stort plus och färgschemat är mitt i prick. Likväl… det känns inte som någon ESC-vinnare (ska dock inte räknas ut på förhand) men likväl en självklar finalist. | ||
10. Georgien – “For You“, Iriao | ||
[Betyg: 4+/5] | ||
Schlagerpinglan: Det har nu nästan gått ett helt dygn sedan jag nåddes av beskedet att Georgien inte gick vidare till finalen men hur förberedd jag än var på att det skulle hända så känner jag fortfarande en oförminskad besvikelse. För mig var detta tre av kvällens mest magiska minuter och jag förstår inte riktigt hur man inte kan beröröras av dem. Låten har något av en högtidlig, majestätisk nationalsångs-stämning över sig och jag kan inte peka ut någon speciell del som är bättre än någon annan utan det är hela resan i sig som är så underbar och gav upphov till en rejäl gåshud. En självklar finalist för mig och därmed resultatmässigt kvällens största besvikelse. | ||
11. Polen – “Light Me Up“, Gromee feat. Lukas Meijer | ||
[Betyg: 3+/5] | ||
Schlagerpinglan: Inför semifinalen så hade jag Polen på den retliga elfteplatsen och just den känslan, att jag gillar bidraget men att det inte finns plats för den bland de främsta, hängde sig kvar även efteråt. För mig är “Light Me Up” en lättsam partylåt som jag kanske inte sätter igång frivilligt men absolut inte stänger av om jag skulle råka springa på den. Artisten hade kanske inte den mest övertygande rösten men det vägdes upp genom en bra kontakt med kameran så min gissning är att de inte missade finalen med speciellt mycket. | ||
12. Malta – “Taboo“, Christabelle | ||
[Betyg: 3/5] | ||
Schlagerpinglan: Från början var jag inte speciellt imponerad av Maltas G:son-låt men jag måste erkänna att den växt enormt för mig under försäsongen. Tyvärr så visade det sig att den inte hade något för detta då de på något sätt lyckades att tillintetgöra allt under de tre förvirrande minuterna på ESC-scenen. Man kan kanske inte säga att Christabelle “gjorde en Kate Ryan”, för det var inte så mycket som hände egentligen, men med så många intryck som LED-skärmarna förmedlade så blev det alltför svårt att koncentrera sig på låten och finalplatsen kändes ganska långt borta när det väl var över. | ||
13. Ungern – “Viszlát nyár“, AWS | ||
[Gick vidare till finalen] | [Betyg: 4/5] | |
Schlagerpinglan: “Viszlát nyár” är ett av de få bidrag som höjt sig för mig efter att jag sett semifinalframträdandet och lyckligtvis så gav det även en plats i finalen. Även om jag gillar många olika former av rock så brukar det ta stopp ungefär där de slutar sjunga och börjar skrik-sjunga och därför behöver jag vara på rätt humör för att uppskatta detta bidrag. Det visade sig dock att jag inte behövt vara orolig utan när det väl gällde och allt presenterades med eld och allt så kändes det helt rätt. Låten kom till sin rätt och helheten blir en välkommen frisk fläkt i finalen, där jag tycker de hamnat helt välförtjänt. | ||
14. Lettland – “Funny Girl“, Laura Rizzotto | ||
[Betyg: 3/5] | ||
Schlagerpinglan: “Funny Girl” tillhörde de bidrag som jag trodde var givna i finalen, mycket tack vare Laura Rizzottos artistiska talanger. Hela tiden har hon levererat perfekta tolkningar av sin låt (som jag dock personligen inte alls gillar då både musikgenre och text får mig att sparka bakut) men något kändes annorlunda under semifinalsframträdandet. Det var fortfarande ett snyggt nummer och ett bra framträdande men känslan var lite lojare än vanligt. Kanske var det det som orsakade finalmissen, eller så är jag kanske inte ensam om att ha svårt för denna form av musik. | ||
15. Sverige – “Dance You Off“, Benjamin Ingrosso | ||
[Gick vidare till finalen] | [Betyg: 3/5] | |
Schlagerpinglan: Som svensk så är jag överlycklig över att Sverige tog sig vidare till final och jag hoppas att det går riktigt bra för Benjamin i finalen. Om det är något jag uppskattar hos artister så är det när det märks att de älskar att stå på scenen och njuter av varje sekund, och det framgår väldigt klart att så är fallet här. Tyvärr så kan jag inte säga att jag är speciellt förtjust i vare sig scenshowen eller låten men en självklar finalist är det likväl även i mina ögon när man ser till helheten. | ||
16. Montenegro – “Inje“, Vanja Radovanović | ||
[Betyg: 4-/5] | ||
Schlagerpinglan: Själv njuter jag av denna klassiska balkanlåt och uppskattar alla de välkända komponenterna som dyker upp en efter en. Enligt mig är det en självklar finalist men till skillnad från Georgiens final-miss så har jag här en viss förståelse. “Inje” saknar den där egna identiteten som “Moj Svijet” och “Adio” hade och blir därmed mer en genre-studie än en självständig låt och därmed kändes final-platsen (tyvärr) inte så trolig. | ||
17. Slovenien – “Hvala, ne!“, Lea Sirk | ||
[Gick vidare till finalen] | [Betyg: 3/5] | |
Schlagerpinglan: Visserligen hade jag Slovenien med bland de många länder jag trodde slogs om den sista finalplatsen, men jag ska inte påstå att jag riktigt var beredd på vad Lea bjöd på under semifinalen. Jag har “Hvala, ne” ganska långt ner på mina listor och blev därför lite knockad av gårdagens framträdande som det bara skrek “final-biljett” om. Med en stark sånginsats, attityd och charm så visade Lea att hon faktiskt hörde hemma i finalen och även om jag fortfarande inte är helt såld på refrängen (och var måttligt imponerad av “teknik-missen”) så tyckte jag att det helt klart förtjänade en plats bland de tio främsta. | ||
18. Ukraina – “Under The Ladder“, MELOVIN | ||
[Gick vidare till finalen] | [Betyg: 4+/5] | |
Schlagerpinglan: Då MELOVIN var en av mina stora förhandsfavoriter så var jag glad över att jag uppfattade det som att han bjöd på en uppgraderad scenshow och ett förbättrat (eller i alla fall annorlunda) engelskt uttal. Inget var egentligen till det sämre utan allt från låt, röst och framtoning fick ett lika högt betyg från mig som vanligt. Likväl så var där något (jag vet inte riktigt vad, kanske något så banalt som kameravinklar) som gjorde att det inte kändes helt perfekt. Likväl en förmodad topp-tre-kandidat på lördag för mig. | ||
Schlagerpinglan: Precis som efter den första semifinalen, då jag fick vidare mina största favoriter men förlorade många andra, så är jag övervägande nöjd efter gårdagens show. Visserligen svider det fortfarande när jag tänker på att Georgien inte längre är kvar i tävlingen men då Australien, Ukraina, Danmark, Nederländerna, Moldavien och Ungern alla gick vidare så känns det inte som jag har någon rätt att klaga. 😀
Nu ser jag fram emot finalen, som verkar ha lika stora förutsättningar att bli en riktig nagelbitare som att något land (ännu oklart vilket, dock) tar hem en storseger. Min finaltippning får jag återkomma till i morgon men mina personliga favoriter har jag redan presenterat och dem hittar ni här.
Andra bloggar om: Musik, Eurovision Song Contest, semifinal
1. Norge: Så som jag har tjatat på och varit på och hackat på detta bidrag. Jag har t.o.m skämtat om att en norsk finalplats skulle innebära att jag behövde supa mig full för att hantera det. Men när Norge ropades upp, kände jag istället ingenting. Missförstå mig inte. Jag gillar fortfarande inte låten ALLS, och den är sämst i finalen för mig. Men inte sämst av alla längre. Den har passerat Ryssland och Island. Så när Norge gick vidare ryckte jag mest på axlarna och tänkte “hmm ja… varför inte?”. Norge kommer dock inte ha någon vinstchans tror jag. Och jag hoppas inte det heller 🙂
2. Rumänien: Detta är en sådan låt som tävlat om min sista finalplats hela tiden. Sen kom repklippen och då tänkte jag “Nä men det här kommer gå till final”, klipp till några dagar senare när den framförs i TV och den känslan blåses bort helt. När jag såg hela framträdandet med skyltdockor och strunt så kände jag “Nope. Finalplatsen är en bit bort”. Och jag fick rätt. Så när Rumänien inte ropades upp kände jag faktiskt att det kanske var rättvist. Helt ärligt, jag kan ha superfel, men jag tror t.o.m Rumänien kom sist i denna semifinal. Den förtjänar inte det. Den förtjänar bättre. Men jag tror detta blev låten alla glömde bort.
3. Serbien: Jag tvivlade inte på denna. Förstod inte varför folk chockades av deras finalplats. Etno+dance brukar nästan aldrig bli fiasko i denna tävling. Jag tycker fortfarande brunett-tjejen är lite mycket av en scene-stealer. Men jag är vääääldigt nöjd med Serbiens finalplats 🙂 Jag tror framför allt att det är tittarna man ska tacka för deras avancemang 🙂 (Tror, som sagt)
4. San Marino: Jag kan skriva under på samma kommentar jag skrev igår. Jag har försvarat denna låt genom hela försäsong, men vad i hel**** var det där? Robotar med lappar där det står “Size doesn’t matter” och “Sometimes”, och bakgrundsdansare som dansar en ännu löjligare version av “the monkey”. Och sen en sångerska som inte höll alls. Men tack för Jennifer i alla fall – hon gjorde det hon skulle, och hon gjorde det bra! Men hon kunde inte rädda allt på egen hand.
5. Danmark: Jag tycker fortfarande det är nåt som skriker “töntstämpel” över denna. Det är ju så skådespelat, och fejk. Men Rasmussen sjunger okej, och låten har samtidigt som den är lite töntig även en episk känsla i trummorna och därför upprörde inte finalplatsen mig alls 🙂
6. Ryssland: Denna låten har ju varit neråtgående på mina listor sen den valdes, och igår sattes nog sista spiken i kistan. All respekt till Julia, man såg hur mycket det betydde för henne och jag hoppas verkligen hon har ett fint minne för livet 🙂 Men tyvärr så var det riktigt falskt, riktigt konstig och ful show och en refräng som efter ett tag blev oerhört gnällig. Publiken buade inte i alla fall… hurra! (eller ja, det är ju bara vanligt vett, men erfarenheten säger att det inte kan förväntas alltid 🙂 )
7. Moldavien: Jag störde mig också lite på deras nya sätt att sjunga och tänkte att “fan, sjabblar de bort sin finalplats nu?”, men sen insåg jag att det var NO WAY att den underhållande showen och indragandet av publiken skulle misslyckas 🙂 + de allra första hör låten för första gången och vet därför inte heller om vilken nergradering det är 🙂 Det kan vara en fördel 🙂
8. Nederländerna: Årets märkligaste show, som dock såg liiiite bättre ut i tv-rutan. Waylon är, precis som 2014, enormt talangfull. Och till skillnad från då så får han uppmärksamheten också (för let’s be honest: Ilse fick uppmärksamheten 2014). Låten vet jag FORTFARANDE inte vad jag tycker. Det finns plus och det finns minus. Låten har klättrat tre placeringar sen igår i alla fall. Gott tecken, eller hur Micke? 🙂
9. Australien: WOW. Kvällens första BAM-framträdande stod Jessica Mauboy för. Under hennes tre minuter så kändes det inte ens som ESC, utan det kändes som en Jessica-konsert. Folk har kallat henne “övertänd”, men jag älskar det. Det utstrålar en sådan kärlek till sitt yrke! Jag tycker absolut hon klarar av att ta en scen ensam också 🙂
10. Georgien: När denna låt hade pågått i vad som kändes som en hel arbetsdag, men som egentligen var 20 sekunder, så gick jag ut och tog en cigg. Och jag röker inte ens. Så gärna ville jag komma bort från denna låt. Låten känns som en halv livstid ju. Männen i gruppen ska dock ha all eloge i världen, för sjunga kan de!
11. Polen: Denna låt hade också åkt neråt på min lista, en period och tog ett sista hopp neråt igår kväll. Lukas var inte lika kompetent som jag trott han var, och Gromee’s “pappa-dans” hade jag gärna klarat mig utan. Jag gillar droppet fortfarande och kören gjorde ett gott jobb! 🙂
12. Malta: Oj, helt emot dig här Pinglan 🙂 När denna framfördes kände jag verkligen att “Men klart det ska till final!” och blev ärligt lite förvånad när den inte kom dit. Christabelle är en av mina favoritröster i år. Och låten är en vanlig poplåt, men de ska väl också få synas? 🙂 Jag gillar budskapet 🙂 Aja, Christabelle var verkligen SUPER live.
13. Ungern: Jag önskar så att detta hade getts till ett annat band. Då hade det säkert varit en topp 10-kandidat. Men nu var det AWS som fick den, och låten får “nöja sig” med en 15e plats 🙂 Därmed är jag väldigt glad att låten är i final 🙂 Men bara tänk vad den skulle höjas med ett bättre band, eller bättre sångare som inte beter sig som en “bråkig, liten tonåring”. Melodin är fantastisk.
14. Lettland: Kvällens största besvikelse. Men ändå ganska räknad med, så den var inte långvarig. Laura kan och bör vara superstolt över sin insats. Hon är inte gammal, men hon är ju en färdig artist. Ur en artistisk performance-synpunkt tycker jag mer eller mindre hon utklassade om inte alla, så i alla fall de allra allra flesta. Jag gissar väl att det i slutändan var låten som satte käppar i hjulet, även om jag personligen var ett fan och ville ha den vidare 🙂
15. Sverige: Skrivit så mycket om detta under säsongen så jag nöjer mig med att säga såhär. Benjamins artisteri? GRYMT. Benjamins röst? Skiftande. Bra i versen i alla fall 🙂 Refrängen? Hade varit många gånger bättre utan falsett. Scenshowen? Nu i ESC passade den bättre än i MF. I ESC ska det vara större och modigare. Och till sist, även om det verkligen INTE är en favorit så tycker jag att Ingrosso i detta svaga startfält förtjänar finalen han fick 🙂 Men han bör inte ha med slutstriden att göra.
16. Montenegro: Ja… det är väl egentligen inget fel här. Bra instrument. Bra kör. Bra röst. Ändå blir jag inte det minsta berörd, och inte det minsta intresserad av vare sig låt eller nummer. Så därför kommer jag faktiskt inte sakna Montenegro i finalen.
17. Slovenien: Under hela försäsongen har jag hyllat Lea Sirk som en av årets bästa artister. Har sagt att hon rösten, blicken, imagen, scenspråket. Hon har DET. Men den blick som var fylld av kaxighet och sass i deras NF, liknade igår mest en mamma som försöker “get down” med hennes tonårsbarn. Men jag vet ju att hon kan ha DET, hon har ju visat det. Så igår var förhoppningsvis bara en liten felsväng 🙂 Och låten har också växt. Nu är det bara “Hvala, ne”-droppet som skaver. Både vers och refräng känns faktiskt finalvärdiga 🙂 Synd bara att titeldelen är så dålig. Och än en gång, vem tyckte “teknikmissen” var en bra idé? “Hvala Ne” är en låt som kräver en uppbyggande energi, så varför man då “trycker på paus” mitt i uppbyggnaden är för mig ett mysterium och den liiiiiiiiiiilla effekt som stuntet kan ha haft igår kommer ju imorgon vara som bortblåst då alla förväntar sig det. Men trots de bristerna, Slovenien kan gott ha en finalplats 🙂
18. Ukraina: Denna låten växte nåt enormt! Den fyllde verkligen en arena. MELOVIN är fortfarande en ganska “ointressant” artist som inte verkar ha mycket scenvana eftersom hans scenspråk är nada. Men låten? DEN kom fan i mig till sin rätt igår 🙂 Och finalplatsen var därmed supervärd!
Så allt som allt: man kan inte få allt här i livet, och jag har inte fått allt jag ville i ESC 2018 men jag är ändå nöjd 🙂 Det blir en bra final.
Portugal har överlag gjort bra ifrån sig. Jag gillar faktiskt programledarna, i de stunder som jag har ljudet på. Deras överspel är roligt på riktigt 🙂