Värdländernas bidrag och resultat i Eurovision Song Contest
2015-06-02 (tisdag)Schlagerpinglan: Efter att värdlandet Österrike slutat på det mindre imponerande resultatet 0 poäng vid finalen av Eurovision Song Contest 2015 så tyckte jag att det hade varit intressant att titta närmare på hur det egentligen gått för värdländerna i tävlingen i “modern tid” och här nedan ser ni sammanställningen:
Värdländernas bidrag och placeringar i Eurovision sedan 2-semifinals-systemet infördes: | |||||
Serbien | 6:a | Belgrad | 2008 | “Oro“, Jelena Tomašević feat. Bora Dugic | |
Ryssland | 11:a | Moskva | 2009 | “Mamo“, Anastasia Prikhodko | |
Norge | 20:e | Oslo | 2010 | “My Heart Is Yours“, Didrik Solli-Tangen | |
Tyskland | 10:a | Düsseldorf | 2011 | “Taken By A Stranger“, Lena | |
Azerbajdzjan | 4:a | Baku | 2012 | “When The Music Dies“, Sabina Babayeva | |
Sverige | 14:e | Malmö | 2013 | “You“, Robin Stjernberg | |
Danmark | 9:a | Köpenhamn | 2014 | “Cliche Love Song“, Basim | |
Österrike | 26:a | Wien | 2015 | “I Am Yours“, The Makemakes |
Schlagerpinglan: Jag hade av någon anledning fått för mig att det var så att värdländerna inte gjorde några riktigt stora satsningar när de var på hemmaplan utan skickade saker som antingen inte riskerade att vinna eller sådant de inte vågar skicka de år de “vill” vinna. Efter att ha studerat de senaste årens värdlands-bidrag så måste jag dock ändra mig på den punkten då det nog inte riktigt stämmer, förutom i några enstaka fall kanske.
T.ex. så tror jag varken att Serbien, Azerbajdzjan eller Ryssland höll igen (även om jag vid den tidpunkten inte riktigt förstod att “Mamo” ansågs vara ett stort bidrag) när de höll i tävlingen. Dessutom så trodde jag faktiskt att Norge ställde upp med en vinnarkandidat… att nästan ingen förstod det är ju inte deras fel. 😉
Kvar har vi då ett antal väst-bidrag som kan anses vara ganska “säkra” i den mening att de knappast skämde ut värdlandet men likväl inte hade någon större chans att vinna, men det är egentligen inte något som jag tror utmärker ett väst-värdland utan snarare många väst-länder över huvud taget. Lite tråkigt, men inget som inte kan fixas med lite engagemang. 😀
Trots att jag är ganska säker på att majoriteten av ESC-publiken vill undvika att tävlingen hamnar i Sverige även 2017 så hoppas jag att urvalsjuryn och tittarna gör sitt bästa för att välja ut ett bidrag från Melodifestivalen 2016 som skulle kunna “göra en Loreen“. Allt blir så mycket roligare om man känner att man har en chans… även om SVT kanske hoppas på det motsatta (mer eller mindre öppet). 🙂
Andra bloggar om: Eurovision Song Contest
Intressant att tävlingen blivit mer skandinaviskt dominerad de senaste åren (och väst överlag, med undantag för Azerbajdzjan 2011 och Serbien 2008). Skulle vara kul om tävlingen hamnade i något för oss lite mer kulturellt kontrasterande land. Tycker oftast att deras produktioner var intressantare än Väst-ländernas säkra kort.
2008 stod alltså Serbien för kalaset. “A confluence of sound” är kanske den vackraste sloganen för tävlingen någonsin då den syftade till de två floder som möts i Belgrad. Scenen representerar detta utmärkt. Två stabila programledare och intressanta mellanakter gjorde det hela till en mycket trevlig upplevelse i mina ögon, trots att startfältet inte höll speciellt hög kvalitet i mina ögon.
2009 för tankarna till scenen och det återvunna hoppet om att väst också kan skärpa till sig och leverera! Scenen är ju det mäktigaste och mest pompösa som vi någonsin skådat i dessa sammanhang och pausunderhållningen var både kreativ och uppenbart påkostad. Programledarna i semin var katastrofala, men i finalen blev insatsen betydligt bättre om än lite stel kanske. Oerhört starkt finalstartfält också med många favoriter för min del! Ett trevligt ESC-minne helt klart.
2010 såg jag framemot med stor spänning då det skulle var våra kära grannar i väst som huserade tävlingen. Första besvikelsen blev alla avhopp och den första semi-finalen är bland de svagaste startfälten som tävlingen någonsin skådat tror jag. Produktionen i sig kändes alldeles för mörk och kall för min smak med avsaknaden av LED-möjligheter. Programledarna var duktiga och manuset kändes stabilt (något som kännetecknar nordiska produktioner överlag).
2011 bestämde sig Tyskland sig för att återuppta budgetkampen om att överträffa Ryssarnas produktion två år tidigare. I min mening överdrev de det mesta och kreativiteten haltade alldeles för mycket i såväl scendesign som pausunderhållning. Programledarna var för mig för det mesta oerhört irriterande med hetsig buskishumor och ett ständigt fokus på Stefan Raab och Lena, något som blev uttjatat efter femtielfte gången. Startfältet var också lite haltande i min mening.
2012 är, liksom 2009, lite av ett kontroversiellt år med tanke på politiken runt hela evenemanget. Programledarna var oerhört stela och manuset var uruselt. Scenen höll dock i mina mening en hög standard med mycket kreativa lösningar och arrangemang för bidragen, vilket hjälper de mer mellanmjölkiga balladerna. En hel del bra bidrag, och en hel del som kan klassas som mellanmjölk vilket är en ovanlig kombination.
2013 skötte Sverige det proffsigt på de flesta punkterna. Petra är den bästa progrmledaren för ESC sedan… ja? Sedan när? Pausunderhållningen var lite ojämn och det kändes lite som att de sparade på krutet gällande scen och det grafiska. För mig kändes det mer som en lillebror till melodifestivalen än det stora kalaset som är Eurovision.
2014 skapade Danskarna den häftigaste scenen sedan 2009 med en betydligt mer hanterlig budget. Trevliga programledare i min mening med bra humorinslag och pausunderhållning. En riktigt lyckad produktion på alla plan med undantag för ett, i min mening, mediokert startfält.
2015 måste jag få lite tid att analysera innan jag kan sammanfatta mina åsikter.
Johan har gjort en väldigt bra summering av hur värdländerna var just som värdar och jag tycker att han har gått igenom allt som går att säga om värdarnas produktioner så jag själv tänker därför fokusera på låtarna från dessa år 🙂
Serbien 2008: Zejiko Joksimovic är lite av en legend som kompositör i det här sammanhanget och han ligger bakom tävlingens absolut bästa balkanballader, vilket jag tycker han ska ha stor respekt för. “Lane Moje” 2004, “Lejla” 2006, hans låt 2012, och Montenegros i år. Han är verkligen en mästare. “Oro” tycker jag dock är den låt av Honom som är minst bra. Den är absolut inte dålig, utan även den är vacker och emotionell och framförs av en kompetent sångerska, men den kan trots allt uppfattas som lite enformig. Men i tanke på hur konkurrensen var 2008 förstår jag varför låten fick en bra placering, faktiskt välförtjänt. Personligen kommer jag minnas 2008 som året då Frankrike tävlade med Sebastien Tellier, ett riktigt musikaliskt geni som ESC inte var redo för.
Ryssland 2009: “Mamo” var en låt jag aldrig förstod mig på och jag tyckte att plats 11 var alldeles för hög placering för låten. Låten var tjatig, konstigt uppbyggd, ganska dålig och skrikig sång och framförallt ett obehagligt framträdande där man inte visste vad man egentligen skulle försöka hålla ögonen på…nej, inte min smak alls.
Norge 2010: Det här tycker jag är den mest oförtjänta platsen ett värdland har fått. Didrik sjöng helt makalöst bra och låten var vacker med ett budskap som många kan känna igen sig i och låten är berörande. Framträdandet var avskalat och iscensatt med perfekt belysning som gjorde låtens känsla rättvisa. Fattar verkligen inte alls hur låten kunde hamna utanför topp 10.
Tyskland 2011: Jag är en av få som tyckte att Lenas “Taken by a stranger” till och med var bättre än vinnarlåten året före. “Taken by a stranger” var mer mystisk, modern och estetiskt tilltalande när det kom till showen. Jag kände där och då att Tyskland verkligen hade fått fram en stjärna som kunde göra både dansant och klämkäck glad pop (2010) till mer allvarliga mörka ballader (2011). Plats 10 är verkligen ett godkänt resultat men personligen tyckte jag den förtjänade ännu mer.
Azerbadjan 2012: Norge 2010 tyckte jag var den mest underskattade värdländerna och Azerbadjan 2012 tycker jag är den mest överskattade. Låten var egentligen helt ok och hon sjöng bra MEN det var inte en fantastisk låt och fjärdeplats kändes sannerligen som en lite väl framskjuten placering. Det fanns bättre ballader det året som inte bara gick in genom ena örat och ut genom det andra, utan som faktiskt satte sig. Dessutom var den manliga körsångaren som skrek bakom henne helt obegriplig och det lät illa. Låten hade vart bättre utan honom.
Sverige 2013: Här blir det lite svårare att bedöma eftersom man vet hur Robins motstånd i Mello var. För Tt vara ärlig så kan man säga såhär: Sverige hade ingen vinnarlåt 2013 och vi hade inte fått en topp 5 placering oavsett vilken låt vi tävlat med i Malmö tror jag. 2013 var inte Sveriges år tävlingsmässigt. Yohio hade inte gjort bättre ifrån sig än Robin och inte heller Anton Ewald. Ulrik Munther tror jag möjligtvis hade kunnat göra ungefär ett likvärdigt resultat med Robin men det spelar faktiskt ingen stor roll för utanför topp 5 hade vi varit oavsett låt tror jag och vinst var absolut utesluten. Malmö 2013 hade ett bra startfält i ESC och som jag sagt någon gång tidigare tycker jag inte att plats 14 är ett dåligt resultat i tanke på konkurrensen och i tanke på att folket bara fick höra Robin en gång. I Mello gick han via andra chansen vilket bekräftar att “You” var en låt som behövde flera lyssningar. Robin gjorde bra ifrån sig och jag var stolt över att vi (enligt mig) tävlade med den bästa låten vi hade att erbjuda det året.
Danmark 2014: 2014 var ett år då jag var oerhört besviken på de finalklara länderna. Tyckte att samtliga finalklara låtar tillhörde botten på 2014:års startfält (förutom Italien som tog sig efter många lyssningar men då var det för sent). Danmark var inget undantag. Det var en typisk tråkig radio-poplåt som vi hörts tusentals artister redan göra och den där glättiga refrängen och energin på scenen var bara påklistrad och tilltalade mig inte alls. Plats 9 var verkligen inget överraskande resultat för finns trots allt många som går igång på den där energifyllda sommarplåga-musiken men för mig var det inget roligt alls.
Österrike 2015: I tanke på startfältet tycker jag definitivt att Österrike förtjänade bättre. Att komma sist med 0 poäng när man står som värdnation kan inte vara roligt..tyckte synd om de. Det var ju inget snack om att låten försvann lite i mängden men tycker ändå den kunde samlat ihop några poäng. Sämst var det verkligen inte. Fin låt med bra sångare och lite 70-talsstuk över det hela, personligen tyckte jag den här låten faktiskt var riktigt bra. Dock inte den bästa så en plats någonstans i mitten tycker jag den var värd iaf. 0 poäng är bara ett hån…nåja, hoppas inte Österrike deppar för mycket och fortfarande är med 2016.
Jag hörde nu att Tele2arenan är tillbaka i kampen om att hosta eurovision sedan Hammarbys chef sagt att det går bra att spela på en annan arena
Källa: stockholmdirekt
Johan. Rysslands bidrag från 2009 “Mamo” är det bidrag som berört mig mest under alla år. Jag har den på min absoluta topplista. Återkommer ständigt till den. Det är för mig Rysslands i särklass bästa låt och framförande hittills. Intressant att vi har uppfattat den så olika.
jag skrev Johan men menade André 🙂
@hej, Jag tackar för uppdateringarna. Det svänger fort… förhoppningsvis kan de komma fram till ett beslut snart. 🙂