Inför ESC 2024: Island – “Scared of Heights”, Hera Björk
2024-05-06 (måndag)
Schlagerpinglan: Här följer del 21 av de (något förkortade) 37 bidrags-presentationer som jag gör inför Eurovision Song Contest 2024, innehållande länkar till bidraget i olika versioner, låttexten, snabbpresentationsvideo, relevanta infosidor, olika reaktioner på bidraget med mera.
Genomgången inleds med lite information om landets ESC-medverkan genom tiderna och avslutas med en titt på oddslistan samt mina personliga åsikter om bidraget och dess chanser i Malmö. Se samlingssidan för hela sammanställningen med betyg och länkar till de övriga ländernas presentationssidor (efter att de presenterats).
Island i Eurovision Song Contest:
 |
|
Islands tio senaste ESC-bidrag och resultat (+2020): |
|||
| 2023: | “Power“, Diljá | (Söngvakeppnin 2023) | 11:a i semi 2 |
| 2022: | “Með Hækkandi Sól“, Systur | (Söngvakeppnin 2022) | 23:a i finalen |
| 2021: | “10 Years“, Daði og Gagnamagnið | (Internval) | 4:a i finalen |
| 2020: | “Think About Things“, Daði og Gagnamagnið | (Söngvakeppnin 2020) | inställd tävling |
| 2019: | “Hatrið mun sigra“, Hatari | (Söngvakeppnin 2019) | 10:a i finalen |
| 2018: | “Our Choice“, Ari Ólafsson | (Söngvakeppnin 2018) | 19:e i semi 1 |
| 2017: | “Paper“, Svala | (Söngvakeppnin 2017) | 15:e i semi 1 |
| 2016: | “Hear them calling“, Greta Salóme |
(Söngvakeppnin 2016) | 14:e i semi 1 |
| 2015: | “Unbroken“, Maria Olafs | (Söngvakeppnin 2015) | 15:e i semi 2 |
| 2014: | “No Prejudice“, Pollapönk | (Söngvakeppnin 2014) | 15:e i finalen |
| 2013: | “Ég Á Líf“, Eythor Ingi | (Söngvakeppnin 2013) | 17:e i finalen |
| Se även: “Islands samtliga ESC-bidrag“ | |||
Island i Eurovision Song Contest 2024:
Islands ESC 2024-bidrag: “Scared of Heights”, Hera Björk
Mer om bidraget & artisten:
| Bidrag: | “Scared of Heights“ | Söngvakeppnin-final-framträdande – studioversion – låttext |
| Fler tolkningar: | semifinals-framträdande: “Við förum hærra” – isländsk studioversion a cappella-version – live i Madrid – live i Amsterdam – live i Stockholm Malmö-framträdande |
|
| Låtskrivare: | Ásdís María Viðarsdóttir (t&m), Ferras Alqaisi (t&m), Jaro Omar (t&m), Michael Burek (t&m) |
|
| Semifinal: | startnummer 8 i Semifinal 1 (7:e maj) | |
| Uttagning: | “Söngvakeppnin 2024” – läs mer här | |
| Artist: Hera Björk (Hera Björk Þórhallsdóttir) | ||
 (Foto lånat från eurovision.tv) |
Snabbpresentation: “Get to know”-video (av Mr Eurovision) “10 facts about…”-text (av Wiwibloggs) Sociala medier: se eurovision.tv Reaktioner: ESC Bubble-video (reaktioner & betyg) ESC Bubble-text (betyg & omröstning) Wiwibloggs review-text (inkl. teamets betyg) |
|
Odds:
| Odds för att vinna 2024-04-27 (strax före repen): plats 29 av de 37 (se nuvarande odds här) |
|||
| Odds för att gå till final 2024-04-27 (strax före repen): plats 15 av de 15 (se nuvarande odds här) |
Åsikter och spekulationer om Islands bidrag och chanser i Eurovision 2024:
| Schlagerpinglan tycker: Inte till final |   |
Betyg: 2 / 5 Betyg: 3 / 10 |
| Jag älskar gamla schlagerlåtar, värderar nostagifaktorer i bidrag väldigt högt och har inget emot att man ibland kan ana att man hört en låt förut… men tydligen finns det en gräns även för mig. När det gäller “Scared of Heights” så lutar jag åt att använda ett ord som ofta används om schlagerlåtar jag själv gillar, d.v.s. “mossigt”. Detta känns väldigt daterat och ointressant, eller så är det bara så att just denna musikgenre (vad den nu än kan kallas) inte alls faller mig i smaken.
Nej, årets “Söngvakeppnin” tillhör nog de årgångar av nationella uttagningar genom alla tider som jag uppskattat minst, med onödig dramatik och avsaknad av personliga favoriter. Jag ser gärna att Island missar finalen i år och kommer tillbaka 2025 med nya, friska tag. |
||
| Schlagerpinglan tror: Inte till final | ||
| Personligen så gillar jag inte det isländska bidraget alls men jag har inte så svårt att förstå varför landet valde att skicka Hera Björk till Malmö, då hon uppenbarligen är en väldigt omtyckt och talangfull artist. Visst kan man komma undan med mycket genom att dölja en mindre imponerande låt i en fantastisk scenshow och med ett starkt artisteri men jag har svårt att tro att någon artist, hur mycket utstrålning och scennärvaro de än må ha, klarar av att lyfta låten till de nivåer som behövs för att tillräckligt många ska lockas att rösta. Jag har gärna fel, för i så fall har vi ett hejdundrande framträdande att se fram emot, men jag gissar att Island får nöja sig med att tävla i semifinalen i år. | ||
Fler ESC 2024-bidrags-presentationer hittar ni här: “Inför Eurovision Song Contest 2024“.
Alltså Island i år är typ det största LOL:et jag varit med om. Göra ett stort nummer av att eventuellt lämna tävlingen i protest mot en annan deltagande nation, låta det pågå i många veckor. Låta en artist som också är aktivist, inom just den mest brännande utrikespolitiska frågan atm, delta i sin nationella uttagning och gynna nämnda artist genom att hypa upp honom i förväg. Bara det faktum att han avslöjades separat från de andra? Låta det gå typ en vecka mellan uttagning och slutbesked.
Och så slutar det med att de skickar Hera Björk i ett nummer som mest typ för tankarna till “klassförälder på läger som tagit sina två första glas lådvin på 14 år och festar till det medan eleverna sover”.
Allting är så mossigt, präktigt, otroligt low energy – och då till en upptempolåt. Och det är så safe. Det finns inte en tillstymmelse av edge i det här.
Hera är stabil sångerska, visst. Och hon verkar ha en sympatisk utstrålning. Men som sagt, det här blir nästan typ för mycket. Framträdandet ger mig som sagt “förälder på fest”-vibes (och vi snackar inte en cool förälder här). Och låten känns typ som att man bett någon som inte kan något om ESC att skriva en “typisk ESC-dänga”.
Nej jag kan inte se det här gå till final (med det sagt: jag tror inte den kommer sist, som många andra verkar tro). Och jag hoppas sannerligen inte det heller. För då tas den platsen definitivt av någon mer värdig i mina ögon.
———————————-
Micke brukar, i de fall det går, välja ut sin favorit ur uttagningen här. Jag har inte hakat på det. Men just här gör jag det då jag verkligen hittade en favorit i “Downfall”. Och även den låten är lite små-mossig, men ändå på ett mer nostalgiskt och inte fullt lika uddlöst sätt. Och framför allt tränar jag till “Downfall” nästan dagligen (skryt?). Och nu är det faktiskt så att den gått och blivit en av mina favoriter av allt i år 🙂
https://www.youtube.com/watch?v=brgX1pVxccU
Jag har spelat den när jag och mina vänner hängt under spel- och ölkvällar. Och alla kunde enas om att detta är en sån låt som vi hade kunnat festa till när vi började supa och smyga ut, typ 2012-2013. Så som sagt, denna erbjuder rätt typ av nostalgi för mig (och kanske då andra ur årskull 1996). Det värderas högt!
ISLAND
Island har tillsammans med Finland varit mina favvisar i Norden när det gäller ESC. Tyvärr har de dock tappat väldigt senaste tiden. I synnerhet 2019-2021 var Island ett riktigt lågvattenmärke inom ESC.
Årets startfält är det närmaste man kan komma MF för mig…ADRI….HALLÅ….Så som jag minns det på den tiden jag kollade på det 🙂 Dum-de-de-dum-de-de dum Dum-de-de-dum-de-de dum Dum-de-de-dum-de-de dum Dum-de-de-dum-de-de dum
Fanns det nån låt som inte hade galopprytmen?
Nu har jag iofs lyssnat väldigt lite då jag inte hade intresse eftersom de inte ens visste om de skulle vara med i ESC. Men jag hittar tyvärr ingenting här.
Så hur ser jag då på vinnarbidraget? Horseshow goes on. Det här är inte bra. Såååååååå jädra besviken på Island. Vad har hänt?
BETYG ISLANDS BIDRAG – (3/10) DÅLIG
Min personliga vinnare
(Finns ingen)
—————————-
ISLANDS BÄSTA BIDRAG
Islands bästa ESC-bidrag: ““Valentine Lost“”, Eiríkur Hauksson – 2007
(Studioversion)
@Adri, HMM…Det var inte menat som ett hån utan en beskrivning över hur jag känner det
Alltså Hera är grym! Jag stöttar henne som artist. Jag gillar låten också när den pågår men alltså håller med er andra om att den är rätt gammalmodig. Den kommer inte komma nära finalen men jag förstår varför hon vann Islands uttagning, även om även jag hade “Downfall” som favorit. Jag rankar drn på plats 30/37
Island – “Scared of heights”
Precis som 2019 känns det som Söngvakeppnin i år nästan var mer en omröstning om en utrikespolitisk konflikt än om musik, och det kan ha bidragit till att vi fick just denna som vinnare. Om man tittar objektivt är detta en av årets sämsta låtar. Men jag har den inte på sistaplatsen faktiskt. Det är på gränsen mellan bara utdaterat och “så utdaterat att det blir charmigt”. Låten är inte alls min smak men den är åtminstone inte sämre än de comeback-låtar som MF brukar dela ut till schlagerveteraner. Hera är som ni nämnt tidigare en väldigt stabil artist, både vad gäller sång och utstrålning, men denna låt är så klyschig att det smittar av sig på hennes utstrålning. Årets kanske mest chanslösa bidrag, men värdelöst är det faktiskt inte.
Betyg: 4/10
Tycker: Utslagen
Tror: Utslagen
Näääää..
Hur man förstör sitt ESC rykte genom att ställa upp med skräp….
Låter till och med mer daterad än hennes 2010 bidrag, som lät daterad då
Hur kan man gå från Dady Freir till detta? Hur?
Visst hon kan sjunga och har utstrålning men det visste vi ju. Man behöver mer än bara röst och good will.
Hejdå!
Det är inget fel på Hera men låten är hopplöst gammalmodig och trist. Tävlar om sistaplatsen för mig.
Jaha. Har inget emot schlager, kan till och med gilla “mossigt”, men när det backas av sådana här trummaskinljud får jag närapå klåda. Harmlöst och intetsägande, och konstigt tråkig för att vara en låt om att vara optimistisk. Men det är fortfarande årets bästa nordiska bidrag… 🙂
@Adri, sorry. Lyssnade igen på din favvis men det känns som det gjort hela tiden. Hela Islands uttagning låter i stort likadan
Ja, det var ingen överraskning. Som sagt, mycket är ju nostalgi och du är ju sisådär 20 år äldre än mig (tror jag) eller whatever, så vi hade ju inte våra festdagar samtidigt, gissar jag 🙂 För som sagt, jag älskar ju att “Downfall” påminner om ettan på gymnasiet.
När jag var glad (för det fanns en sån tid faktiskt!) och allt var framför en, och man festade varje helg, drack häxblandningar och började ladda ner dejtingappar där man ljög om sina åldrar för man var ju tvungen att vara 18+ egentligen, och sen på vardagarna gick i världens bästa skola och världens bästa klass (nämen jag mådde så bra på gymnasiet) och att man hade inget stort behov av pengar för ens föräldrar hade ju fortfarande försörjar-ansvar, men bara man jobbade 10h i veckan fick man några extra tusenlappar – vilket var en jävla guldgruva.
Ok det var veeeeeeerkligen ett sidospår. Men poängen är ju att nostalgin gör mycket och jag kan helt enkelt tänka att vår åldersskillnad är det problematiska här, men jag kan ju tänka att samma känslor väcks hos dig av musik från när du var 16-ish, early 90s liksom? 🙂