Inför ESC 2022: San Marino – “Stripper” – Achille Lauro
2022-04-19 (tisdag)
Schlagerpinglan: Här följer den elfte av 40 presentationer av de bidrag som tävlar i Eurovision Song Contest 2022, inklusive länkar till bidraget i olika versioner, låttexten, intervjuer, snabbpresentationsvideor, relevanta infosidor, olika reaktioner på bidraget och mycket mer. (Jag uppdaterar med fler länkar efterhand.)
Genomgången inleds med lite information om landets ESC-medverkan genom tiderna och avslutas med en titt på oddslistan samt mina personliga åsikter om bidraget och dess chanser i Turin. Se samlingssidan för hela sammanställningen med betyg och länkar till de övriga ländernas presentationssidor.
San Marino i Eurovision Song Contest:
 |
|
San Marinos tio senaste ESC-bidrag och resultat (+2020): |
|||
| 2021: | “Adrenalina“, Senhit | (Internval) | 22:a i finalen |
| 2020: | “Freaky!“, Senhit | (Internval + Låtuttagning) |
inställd tävling |
| 2019: | “Say Na Na Na“, Serhat | (Internval) | 19:e i finalen |
| 2018: | “Who we are“, Jessika (feat. Jenifer Brening) | (1 in 360) | 17:e i semi 2 |
| 2017: | “Spirit of the Night“, Valentina Monetta and Jimmie Wilson |
(Internval) | 18:e i semi 2 |
| 2016: | “I Didn’t Know“, Serhat | (Internval) | 12:a i semi 1 |
| 2015: | “Chain Of Lights“, Michele Perniola & Anita Simoncini |
(Internval) | 16:e i semi 2 |
| 2014: | “Maybe (Forse)“, Valentina Monetta | (Internval) | 24:a i finalen |
| 2013: | “Crisalide (Vola)“, Valentina Monetta | (Internval) | 11:a i semi 2 |
| 2012: | “The Social Network Song (Oh Oh – Uh – Oh Oh)“, Valentina Monetta |
(Internval) | 14:e i semi 1 |
| 2011: | “Stand By“, Senit | (Internval) | 16:e i semi 1 |
| Se även “San Marinos samtliga ESC-bidrag“ | |||
San Marino i Eurovision Song Contest 2022:
San Marinos ESC 2022-bidrag: “Stripper”, Achille Lauro
Lyssna på San Marinos Eurovision-bidrag & lär känna artisten:
| Bidrag: | “Stripper“ | final-framträdande – officiell text-video – låttext |
| Fler tolkningar: | “Eurovision House Party”-video se även: Eurovision House Party: “Rolls Royce” (Live) |
|
| Låtskrivare: | Lauro De Marinis (t), Daniele Dezi (t), Daniele Mungai (t), Davide Petrella (t), Federico De Marinis (t), Francesco Viscovo (t), Simon Pietro Manzari (t), Gregorio “Greg” Calculli (m), Marco “Lancs” Lanciotti (m), Matteo “Gow Tribe” Ciceroni (m), Mattia “Banf” Cutolo (m) | |
| Semifinal: | nr 7 i Semifinal 2 (12:e maj) | |
| Uttagning: | Una voce per San Marino 2022: Den 19:e februari utsågs San Marinos ESC 2022-bidrag vid finalen av en nationell uttagning där 18 bidrag tävlade. Hälften av finalisterna var internvalda, etablerade artister medan resten valts ut genom auditioner och sex inledande shower. Vinnaren utsågs av en fem-manna-jury och vann gjorde Achille Lauro (som två veckor tidigare kommit på en 14:e-plats i Italiens ESC 2022-uttagning). Läs mer här: “San Marinos Eurovision-bidrag 2022“ | |
| Artist: Achille Lauro (Lauro De Marinis) | ||
 (Foto lånat från Eurovision Twitter) |
Sociala medier: Facebook – YouTube – Spotify Twitter – Instagram – TikTok Wikipedia – Eurovision.tv Snabbpresentationer: “Get to know”-video (av Mr Eurovision) Video-intervjuer m.m.: Interview with Achille Lauro (av San Marino RTV) |
|
Reaktioner på bidraget (på engelska) & Odds:
| ESC Bubble-video (reaktioner & betyg) |
ESC Bubble-text (betyg & omröstning) |
Wiwibloggs review-text (inkl. teamets betyg) |
Wiwibloggs-video (Wiwi Jury 2022) |
| Odds att vinna (2022-04-19): topp-20 (plats 20) av de 40 | |||
| Odds att gå till final (2022-04-19): ej topp-tio (plats 13) av de 18 | |||
Åsikter och spekulationer om San Marinos bidrag och chanser i Eurovision 2022:
| Schlagerpinglan tycker: Inte till final |    |
Betyg: 3- / 5 Betyg: 4 / 10 |
| Först av allt vill jag ge lite beröm till SMRTV som ansträngde sig och arrangerade en ambitiös ESC-uttagning. Tyvärr tyckte jag inte att den var så underhållande (och “fel” bidrag vann enligt min smak), men det är ju tanken som räknas. Jag anser fortfarande att tvåan “More Than You” (som förlorade med en poäng) är betydligt bättre än vinnarlåten men jag får väl medge att jag numera hittar lite guldkanter även i “Stripper”. Efter att jag sett Achille Lauro i Sanremo 2019 (“Rolls Royce”), 2020 (“Me ne frego”) och 2022 (“Domenica”) samt som återkommande gäst 2021 så har jag visserligen börjat att uppskatta honom mer som artist/konstnär… men nej, i år håller jag inte tummarna för San Marino. | ||
| Schlagerpinglan tror: Inte till final | ||
| Om Achille Lauro representerat Italien med “Stripper” (och landet behövt kvala) så tror jag att han förmodligen klarat av att få bidraget till final. Nu när han i stället representerar San Marino så är jag däremot lite mer skeptisk till om det verkligen kan fungera. Så här långt har San Marino endast tagit sig vidare när en tidigare ESC-artist gjort ett andra eller tredje försök, så det ser ut att behövas ett välkänt ansikte för att publiken ska lockas att rösta. Frågan är därför om de röstande vet vem Achille Lauro är (och de därför uppskattar hans lite speciella bidrag) eller om de avfärdar honom som en Måneskin-kopia (vilket är lätt hänt så här året efter).
Det som kan tala för Achille Lauro är att han trots allt står ut och troligtvis kommer att bjuda på ett spektakulärt framträdande, men om publik och jury uppskattar det i tillräckligt stor grad är en annan fråga. Jag gissar att Achille Lauro-fansen utgör en så pass liten del av ESC-publiken att det inte räcker till final men det återstår att se. |
||
Fler ESC 2022-bidrags-presentationer hittar ni här: “Inför Eurovision Song Contest 2022“.
Jag vill inte ens skriva nagot om den har laten, for den gor mig obegripligt arg. Jag klarar bara inte av den. Usch. Nej. Jag vill inte verka nedvarderande mot er som kanske upskattar den har laten, sa jag tanker bara halla tyst. Plats 39.
5. Armenien: Rosa Linn – “Snap“
14. Danmark: Reddi – “The Show“
16. Israel: Michael Ben David – “I.M”
18. Serbien: Konstrakta – “In corpore sano“
20. Island: Systur – “Með hækkandi sól“
23. Kroatien: Mia Dimšić – ”Guilty Pleasure”
25. Finland: The Rasmus – “Jezebel“
37. Slovenien: LPS – “Disko“
38. Moldavien: Zdob și Zdub & Frații – “Trenulețul“
39. San Marino: Achille Lauro – “Stripper“
San Marino har ju tyvärr inte utmärkt sig som något som stärkt ESC. Under de år de deltagit har de bara ställt upp med ett enda bidrag som jag tyckt haft klass. Så vad ska man då säga om deras val 2022. Det är ju rock. Det jag dyrkar. Nog tusan måste jag väl gilla det då…Eller?
Är det något ESC uppenbarligen har bestämt sig för att dra ner i skiten så är det rockmusiken. Under många år saknade jag rock i ESC men idag när rocken trätt in i ESC en hel del så är det nästan så att jag längtar tillbaka till tiden innan ESC och “rock” tog varandra i handen och upprättade ett gemensamt band.
Finns det något ställe inom musikens värld där rocken misshandlas och förnedras så mycket som inom ESC. Allt det som är äkta med rock förlöjligas genom band som knappt ens kan stava till rock, som troligen inte ens lyssnat på äkta rock utanför ESC-bubblan.
Inte ens de vinnande rockbidragen i ESC har fått ha äkthet rakt igenom. Förra årets uttalar jag mig inte om mer. Har redan gjort det och jag vet att många här gillar låten och i stort gör även jag det om…. men jag släpper det. Den finska vinnaren 2006 då? Var inte den äkta? Var den?
Här hade man faktiskt lyckats få ihop en riktigt solid rockmusik där instrumenten går hand i hand och matchar låten från start till mål. Framförallt är det gitarrerna som styr så som i äkta rock. Jag älskar refrängen. Men trots detta lyckas de inte knyta ihop säcken till en helhet.
Man förlöjligar rocken med löjliga monster. Det kan jag dock köpa. Det jag dock inte kan köpa är att de slänger fram en snubbe som snarast borde ha uppsökt akuten för allvarliga problem med halsen. Det som räddar låten till att bli bra är förutom refrängen främst tjejen på keyboard som rycker in med sånginsats när det krävs för att rädda refrängen.
Årets bidrag då? Är det ens rock? Skulle kunna fylla bloggen med negativt om detta men nöjer mig med att säga att den är ett förlöjligande av allt det som är äkta rock. Ren skit är ett milt sätt att beskriva den som.
BETYG (1/10) MYCKET DÅLIG
——————————
San Marinos bästa ESC-bidrag: ”Crisalide”, Valentina Monetta (2013)
San Marinos sämsta ESC-bidrag: ”Chain of light”, Michele Perniola & Anita Simoncini (2015)
San Marinos verkliga vinnare 2022: Har nada koll
San Marinos största miss i egen uttagning:
(Internval så kanske att byta ut de som väljer ut bidragen. Låt oss slippa världsförbättrarbidrag och patetiska försök till rock)
Mycket gnäll från mig om San Marino och det står jag helt för. Det viktiga är dock att året till slut blivit så jädra bra ändå. 2009 undantaget tror jag aldrig någonsin jag haft så många som 14 bidrag som jag ger minst (8/10) i betyg. Jag har precis hälften, tjugo som jag ger minst (7/10). 32 av de 40 ger jag som sämst godkänt (5/10) Well done Europe
Vet inte riktigt om jag har börjat bli för gammal för att uppskatta detta eller om det bara är en dålig låt. Vill tycka om detta egentligen men går inte. Och jag är 32 så kanske ålder:)
SAN MARINO – Achille Lauro – “Stripper” #Eurovision 2022
Det är alltså Bingo Rimér som försöker göra en part 2 på fjolårets vinnare.
Det är som att kolla på tyska Scooby Doo och samtidigt käka Icas soltorkade tomater…
Det är Måneskin… men på något sätt en sunkig, lortig, sopig Måneskin pastisch, typ Måneskin från soptunnan eller från någon container och Måneskin snubben drömmer om att bli en ny Damiano David. Tänk er en Damiano David som växte upp på någon sopstation i Vallentuna.
Det här kan vara bidraget som kan minimera Israels chanser i semin. Jag tror ändå tjejerna och bögarna skriker mycket mer till den här killen. Han är känd på hemmaplan och det kommer nog märkas av under torsdags programmet. Han är tyvärr inte någon ny Damiano David och låten är inte någon “Zitti e Buoni”.
Jag tycker ändå det är en trea för att det här är faktiskt mycket mer “rock n roll” än vad flera andra rock ansatser försöker vara i år (Bulgarien, Danmark) och Achille är en riktig karaktär. Jag diggar också grabben, störtskön, en sådan som struntar i tävlingen helt. Jag diggar självförtroendet, jag diggar obryddheten. Helt rätt, men att gå från “Zitti e Buoni” till den här låten var ju typ samma upplevelse som att gå från det här glassiga Sheraton hotellet till det här formula 1 hotellet i Bredäng haha.
Jag tror att de mer nostalgiska rockfansen går nog mer igång på det här än på Finland. Jag tror ungdomarna som är mer sugna på något fräschare går nog mer igång på det här och tycker Finland är helt ointressant.
Men det är smart att man har plockat med någon från Sanremo, något som jag har
efterfrågat länge, någon från Italien som är ett namn där, inte någon pinsam “Senhit” som är en nobody i Italien. Det här kan gå hem ute i Europa, hos folket. Juryn kan däremot mörda honom.
3/5
Detta är wn överhypead låt bland fansen på Twitter där de på allvar tror att det här går till final. Oddsen säger märkligt nog detsamna. Jag tror både fansen och oddsen har fel. Denna rankar jag på plats 37 och det enda som gör att den inte rankas lägre är att den är på italienska.
@Johanna får jag fråga en sak? Du behöver inte lägga ut orden så som jag men om du får välja att ställa dig på fansen på Twitters sida eller min när det gäller detta bidrag. Vilket väljer du då?
Jag tror absolut det här har chans att gå till final.
En trallvänlig refräng, och ett lite behagligt “skitigt” sound. Men inget jag vill lyssna aktivt på, vilket jag insåg när jag kortvarigt la den på min köra-bil-lista. Plats 16 av 40.
Årets bästa rocklåt! Eller hur Micke? 😉
Jag vet, det är ett försök att rida på Måneskin-vågen från i fjol (även om Achille har gjort den här sortens musik länge) och texten är vad den är. Men den har verkligen något som tagit tag i mig och gjort den till en av mina favoriter i år.
Både vers och refräng är bra men föredrar nog versen. Låtens bästa del är dock bryggan med gitarrsolot 🙂
Achille är ju definitivt en artist, men om han sätter sången live verkar osäkert. Gör han det tror jag faktiskt att det kan bli final, men just nu skulle jag faktiskt tippa på att de missar.
Betyg: 8/10
Tycker: Final
Tror: Utslagen (gränsfall)
@HW, tror du vet svaret på den frågan 🙂
Men vet du vad. Skit i vad jag i min värld tycker om den 🙂 Om du gillar den så kör på det det hela vägen. Om jag är så jävla dum och inte ser det du ser. Eller om det är tvärtom. Vem vinner på det? Självklart du all the way 🙂 Du får ju nåt att gilla. Det får inte jag 🙂
I nåt litet break här nångång när det går ner lite här ska vi snacka lite Rock HW. Vet ju att du precis som jag avgudar det. Skulle vara kul att få lite bättre koll på dig och rock 🙂 Det jag kan säga redan nu är att Sverige är i mitt tycke långt efter. Redan från första början på 50-talet och det har inte blivit bättre 🙂
@Micke Vi har ju diskuterat det här bidraget några gånger men vill bara förtydliga att jag inte blir det minsta sur av att du totalsågar det 🙂 Tvärtom är det rätt kul. Det är ju din åsikt och det är ju inte mig du kritiserar, utan en låt 🙂
Ja det vore kul att snacka lite om sånt under lågsäsongen, har inte alltid koll på musikhistoria men man kan ju hitta nya saker och det finns några band jag skulle vilja veta din åsikt om 🙂 Några är “klassiker” men framförallt ett nutida som jag tänkte på när du nämnde tjejer och rock under Danmarks presentation. Vet inte om du känner till dem men skulle gissa på nej 🙂
San Marino fortsätter att imponera…… Eller inte. Jag är normalt sätt ett ganska stort fan av rock, men detta måste vara den värsta typen av rockmusik. Detta är tjatigt, omelodiskt och väldigt tråkigt. Uppenbart försöker de kopiera Måneskin, men jag tycker de missar allt de charmiga och spännande med de.
Betyg: 1/10
3: Danmark 9/10
5: Island 9/10
6: Finland. 9/10
8: Armenien 8/10
9: Ukraina 8/10
10: Serbien 8/10
22: Moldavien 6/10
28: Slovenien. 4/10
29: Kroatien 3/10
36: San Marino 1/10
40: Israel 0/10
——————
Topp 3 San Marino
1: ”Crisalide” (2013)
2: ”Complice” (2008)
3: ”Say na na na” (2019)
@HW, man kan ha hur olika smak som helst. Varför ska man bli ovänner för det? Kolla mig och Adri vi har ju inte direkt klickat i smak men vi har tjatat på i många år nu 🙂 Även om vi matchar allt bättre numer. Som jag sa HW. Det är ju jag som är förloraren när det gäller San Marino. Du har ju hittat något. Jag står tom.
Jag är väldigt bred i musik HW. Vissa stunder glömmer jag helt nutid och går helt in i musik före min tid på 60- och 70-tal. Finns underbar musik där och så äkta och oförstörd.
Vissa avskyr denna låt för att han ”härmar Måneskin”, andra för det ”låter smutsigt”, andra för de ”hatar texten”.
Jag skiter i allt sånt. Texten är skit men lite intressant iaf, jag gillar Måneskin och det är inget fel på smuts heller 🙂
Mitt problem med låten kommer i att den är så jäääääävla tråkig. Alltså låten är ju nästan död. Det finns ingen puls. Finns det en mer stel refräng i årets startfält än San Marinos? Så otroligt statiskt och trist.
Artisten är inte dålig, men han känns jävligt oäkta.
På nåt jäkla vänster är det här ändå inte chanslöst tror jag. Men jag vill definitivt inte se nån framgång för San Marino i år tyvärr.
Men jag vågar inte räkna bort dem. Det kan bli final. Men i nuläget blir det nog nej. Snälla, let it stay that way.
Tror? Utslagen (gränsfall)
Tycker? Utslagen.
02. Island – Systur – ”Með Hækkandi Sól”
04. Serbien – Konstrakta – ”In corpore sano”
09. Armenien – Rosa Linn – ”Snap”
14. Danmark – Reddi – ”The Show”
16. Kroatien – Mia Dimsic – ”Guilty pleasure”
26. Slovenien – LPS – ”Disko”
27. Ukraina – KALUSH – ”Stefania”
32. Finland – The Rasmus – ”Jezebel”
34. Moldavien – Zdob si zdub – ”Trenuletul”
35. San Marino – Achille Lauro – ”Stripper”
37. Israel – Michael Ben Davd – “I.M”
Jag tycker inte alls Achille härmar Måneskin med tanke på att det här var hans riktiga stil innan Måneskin ens vann Eurovision. Så jag tänker inte ens 1 sek att han härmar dom.
Den som härmar Måneskin mest i år är Danmark.
Pato: Ja jag har hört det också men Achille är ju inte så känd så för många blir han nog nån som bara rider på en Måneskin-våg. Eller försöker iaf.
Det enda som påminner om Måneskin är väl estetiken, men han hade lika gärna kunnat inspireras av Machine Gun Kelly där.
Denna låt är alldeles för dålig för att kopplas till Måneskin, men jag tror likväl den parallellen kommer dyka upp.
Jag har under den här säsongen (iaf i början, har inte sett så mycket av det på senaste tiden) blivit väldigt irriterad på att varenda rock-aktiga låt direkt jämförs med Måneskin och att de måste vara inspirerade av dem/kopiera dem. Vissa verkar tro att det var Måneskin som uppfann elgitarren 🙂 “Stripper” är en av de få låtarna där jag faktiskt ser likheten, men som Pato säger har han haft den här stilen innan Måneskin var populära så tycker definitivt inte han kopierat dem.
@HW, mitt problem med rock i ESC är snarare att elgitarren har gått i graven. För mig är den king and queen of rock men i ESC förekommer den knappt ens i rock
Jag tycker egentligen det här är exakt samma sak som Måneskin bara att Måneskin hade nog en något bättre låt ifjol.
Jag tror jag satte en trea på Måneskin i fjol också…
Men ja. Adri har rätt . Inte många i Europa vet ju om Achilles tidigare karriär liksom
Tror jag ska härma Pato för en kort stund
ha ha ha
Insåg just hur de fått ihop detta pussel 🙂 Det är ju inte direkt så att det är TVÅ kompisar som knepat ihop. ha ha ha 🙂
Inget ont menat mot dig Pato. Bara har svårt att hålla mig för skratt när jag inser detta fuskbygge
Ska bespara er mina hetsord mot denna dynga. Går ur det här nu och låter er ha detta för er själva. Mycket nöje 🙂
@pinglan Hur gick det med tanden?
@Mr A, Jo tack, det blir allt bättre (jag behöver inte ens värktabletter nu) så förhoppningsvis så lugnar det sig helt när mer av tanden tittar fram. 🙂
Du behöver inte gå till tandläkaren då?
@Mr A, Behöver och behöver… det vore kanske bäst, men jag testar lite olika saker själv först och det verkar hjälpa (eller i alla fall lindra). Obotlig optimist, du vet. 😉
Efter att ha följt Sanremo nu i några år så har jag verkligen fastnat för Achille som artist. Han är så “mera-allt” att jag roas kungligt varje gång han dyker upp i rutan. Däremot har jag sällan gillat hans låtar. Jag uppskattar artisten Achille mer än sångaren Achille. Men årets bidrag är trots allt ett av de bättre jag har hört med honom. Låten görs med en stor glimt i ögonen, och fast jag tycker att det är ganska dåligt så tycker jag att det samtidigt är ganska kul 🙂 Ser fram emot att få se vad han hittar på i ESC, men tror inte att han lyckas ta sig vidare till finalen.
Inget vidare det här. Men om jag tänker bort framträdandet och bara bedömer låten (vilket jag tycker är mest rätt att ta med sig inför ESC, för det enda framträdandet som ska räknas är ju det de gör på scenen i Turin), så har den ändå någon typ av catchighet, som gör att jag ändå måste ge den 2/10.
Kroatien 8/10
Armenien 7,5/10
Island 7/10
Danmark 6/10
Slovenien 5/10
Finland 5/10
Serbien 5/10
Ukraina 4/10
Israel 3/10
Moldavien 3/10
San Marino 2/10
Låter som pinglan det som kan se nåt intressant i varje låt, nästan iaf.
Pinglan, bra att det känns bättre, men du måste vara rädd om dig! (Och inte bara för att det börjar närma sig ESC-veckan… 😉 )
@Engsla, Mmm… skulle det börja bli värre igen så måste jag ju ringa tandläkaren. (Och jo, mest för att inte fördärva ESC-veckan. 😉 )
@Pinglan, du har fel tandläkare Du skulle ha min gudomliga tandläkare. Hon är enorm. Behöver du så hör av dig så kör jag dig till henne 🙂 Ärligt sysselsätt dig så gott du kan tjejen. Ju mer ju mindre risk att du tänker på det onda
VAD JAG TYCKER:
Årets Måneskin-ripoff kanske vissa tänker nu. Tillåt mig att stoppa er i tankegångarna med att påpeka att Achille Lauro faktiskt hållit på längre med denna typ av rock än vad Måneskin gjort, även om han inte haft lika stort genomslag internationellt. Detta är ändå en intressant låt, den lyckas på något sätt kombinera eldigt med rått. En typ av glammig punkrock som tar lite av varje influens. Showmanship från Billy Idol, råheten från Iggy Pop… ibland kanske denna balanserar på gränsen till att bli lite för vulgär för min bekvämlighet, och det blir ett litet minus på det. Men om man studerar texten noggrannare, vilket jag gjort, kan man ana ett mått av satir i det hela. Vågat drag av San Marino skulle jag nog säga, men eftersom man lyckades få med internationella storrappare på tåget förra året borde man inte vara så förvånad.
Betyg (0-5): 4,5
VAD JAG TROR:
Att San Marino ändå lyckas få med Achille Lauro som ändå är en rätt stor stjärna i Italien visar på att man spänner bågen högt. Det går knappast att säga något dåligt om deras ambitionsnivå, men samtidigt är fans och odds inte alltför hänryckta. Liten skrällvarning måste jag dock utfärda på Achille Lauros rutin och förmåga att ta scenen.
Final? Kanske…
@HW, tar en liten kort om det där med rock. Vi tar det längre fram sen som sagt 🙂
Är det svenskt du pratar om så är jag kanske inte riktigt där. Har aldrig sett Sverige som bra på rock. I synnerhet inte när det gäller hårdrock. Tänkte ta ett i annat format. Tänkte på den när snacket kom upp gällande låtar som ska vara på hög volym.
Ta och lyssna på “Socker” med Kent. Där är det som jag vill gitarren som dominerar och inte syntar. Från 4.08 och resten ska vara på riktigt hög volym, helst i en bil 🙂
Så vilken tjejgrupp tänker du på HW?
@HW, i studioversion självklart 🙂
@Micke Kent har jag hört en del t.ex. i bilar som du nämner då båda mina föräldrar gillar dem, så jag kan oftast inte låttitlarna men har hört en del med dem 🙂 En del riktigt bra och en del halvdant har de gjort, men den du nämnde här var en av de bättre definitivt. Särskilt då hur den bygger upp till slutet.
Inser att jag vilseledde dig lite eftersom de som spelar instrument i gruppen jag menade faktiskt är män, MEN det är en kvinna som sjunger och är med och skriver musiken 🙂 Det är inte en svensk grupp jag tänker på utan de är från Kanada. Länkar två av deras låtar här så får jag se om de är i din stil 🙂 En riktigt lång där det blandas högt och lågt mycket (nr 1) och en snabbare låt (nr 2).
https://youtu.be/NTWbVUUkWm4
https://youtu.be/403Gh0U0iXE
Vad gäller Sverige och rocken både håller jag med och inte, jag tror att det har att göra med att vi i allmänhet verkar varit senare med rock jämfört med resten av väst, så därför finns det få “klassiska” band/artister från Sverige. Men i vissa undergenrer (kanske mest de hårdaste sorternas hårdrock) verkar Sverige vara en stormakt 🙂 Och tror det finns en hel del talang inom andra rocktyper också, men ja, som sagt inte många svenska rockklassiker.
Svara gärna (ärligt såklart, jag blir som sagt inte kränkt när mina favoriter kritiseras) vad du tycker om gruppen jag länkade 🙂
@HW, jag svarar alltid ärligt 🙂 Vad är det för mening med att diskutera annars.
Jag känner till bandet men har ingen superkoll på dem. Låten jag känner till bäst är “False walls”. Den gillar jag.
Av de två du länkade gillar jag ettan. Gillar högt och lågt som du säger. Tvåan är lite väl orolig om du förstår vad jag menar. Ska lyssna mer imorgon. Promise 🙂 Nu ska jag iväg o jobbar här. Vi hörs 🙂
@Micke detta är ju en icke-fråga, twitter-fansen har fel så klart jag väljer din sida!
@Micke Jäkligt kul att du svarade, tack 🙂 Kul att du hade hört talats om bandet också. “False walls” är bra även den, alla låtar på “Apex”-albumet är låtar jag skulle kunna sätta på när som helst i princip 🙂 Deras nyaste är inte lika bra men finns absolut en hel del bra där också, även om jag inte helt vant mig vid syntarna än 🙂 Vi hörs!