Frankrike i Eurovision – Personlig topp-lista
2021-07-14 (onsdag)
Schlagerpinglan: I dag, onsdagen den 14:e juli, är det Frankrikes nationaldag vilket jag tycker är en bra dag att uppmärksamma alla de bidrag landet tävlat med i Eurovision Song Contest genom tiderna.
Efter att ha lyssnat igenom samtliga 64 tävlingsbidrag (+ 2020-bidraget), som ni hittar på min Frankrike-samlingssida, så uppdaterade jag min personliga topp-lista, se nedan.
Schlagerpinglans favorit av Frankrikes ESC-bidrag:
“Allez Olla Olé”, Jessy Matador (ESC 2010)
| Schlagerpinglans topp-10 av Frankrikes samtliga ESC-bidrag: | ||
| 1. (2.) (2.) | “Allez Olla Olé“, Jessy Matador | (ESC 2010 – 12:a i finalen) |
| 2. (1.) (1.) | “Chacun Pense à Soi“, Ortal | (ESC 2005 – 23:a i finalen) |
| 3. (3.) (ny) | “Femme Dans Ses Rêves Aussi“, Roger Bens | (ESC 1985 – 10:a) |
| 4. (4.) (3.) | “L’amour à La Française“, Les Fatals Picards | (ESC 2007 – 22:a i finalen) |
| 5. (9.) (9.) | “Un, Deux, Trois“, Catherine Ferry | (ESC 1976 – 2:a) |
| 6. (6.) (4.) | “Divine“, Sébastien Tellier | (ESC 2008 – 19:e i finalen) |
| 7. (ny) | “Voilà“, Barbara Pravi | (ESC 2021 – 2:a i finalen) |
| 8. (5.) (ny) | “L’oiseau Et L’enfant“, Marie Myriam | (ESC 1977 – 1:a) |
| 9. (7.) (5.) | “Requiem“, Alma | (ESC 2017 – 12:a i finalen) |
| 10. (10.) (6.) | “J’ai Cherché“, Amir | (ESC 2016 – 6:a i finalen) |
| – – – | ||
| 11. (8.) (7.) | “C’est Le Dernier Qui A Parlé Qui A Raison“, Amina | (ESC 1991 – 2:a) |
| 12. (11.) (8.) | “Il Y Aura Toujours Des Violons“, Joël Prévost | (ESC 1978 – 3:a) |
| 13. (12.) (10.) | “Sognu“, Amaury Vassili | (ESC 2011 – 15:e i finalen) |
Snabbfakta: Frankrikes deltagande i Eurovision Song Contest: |
| debutår: 1956 – deltagit 63 gånger (+2020) – vunnit 5 gånger: 1958, 1960, 1962, 1969 och 1977 |
Se “Frankrike i Eurovision Song Contest” för landets samtliga bidrag.
Frankrike 2009 lyser med sin frånvaro. Även 2001.
@Mr A, Mmmm… om jag satt i en jury så hade de båda fått höga poäng från mig men när det gäller bidrag jag gillar att lyssna på så blir de omsprungna av andra (enligt mig) lite mer lättsmälta eller intressanta låtar. 🙂
1. “Et s’il fallait le faire”, Patricia Kaas – 2009
(Ja vad ska man säga. Denna dam ÄGER och låten är stark. Har skrivit så många gånger om det så det får räcka med att HON ÄGER)
2. “Je n’ai que mon âme”, Natasha St-Pier – 2001
(Läran om hur man förstör en låt med att tvinga på sångerskan ett språk hon inte behärskar. Slutet på låten som normalt är låtens starkaste tvärdör när hon helt plötsligt bokstaverar engelska. Säger som alltid när det gäller detta bidrag….det är studioversionen som äger)
3. “L’oiseau et l’enfant”, Marie Myriam – 1977
(En av de låtar från före min ESC-historia som dragit mig till hela bubblan. Oerhört vackert bidrag som faktiskt vann. Bara en sån sak)
4. “C’est le dernier qui a parlé qui a raison”, Amina – 1991
(Ett mycket svagt ESC år som trots allt hade en bra låt. Den fick mest poäng tillsammans med ett hemskt bidrag som tyvärr vann sen)
5. “La source”, Isabelle Aubret – 1968
(Ett bidrag jag hittat först på senare år. Hört den många gånger tidigare men plötsligt hände något. Väldigt vacker)
6. “Diwanit Bugale”, Dan Ar Braz & L’Héritage des Celtes – 1996
(Oj!!!!!! Det här hade kunnat bli riktigt, riktigt bra men tyvärr tappar de bort sig lite. Ändå ett starkt bidrag. Lite av “Flyta bort bidrag”)
7. “Je suis l’enfant soleil”, Anne-Marie David – 1979
(Hon återvänder med ytterligare ett starkt bidrag. Inte lika stakt som det hon vann med 1973 men starkt)
8 “Il me donne rendez-vous”, Nathalia Santamaria – 1995
(Ett bidrag jag hittat nyligen. Det hade lyckats hålla sig ifrån mig under alla år. Ett riktigt “Må-gott-bidrag”)
9. “Il faut du temps”, Sandrine François – 2002
(De försökte leva upp till 2001 års bidrag och lyckas stundtals, vilket givetvis innebär att det är ett starkt bidrag)
10. “Mercy”, Madame Monsieur – 2018
(Hade hamnat högre om den inte hade tappat så väldigt mycket live)
För Frankrike hade man behövt en topp 20, mer än topp 10 faktiskt. Det här blir en utmaning.
1. Alma – “Requiem” (2017)
– Ett av alla tiders mest charmiga bidrag. Och franskt så det stinker om det. Man kan känna lukten av baguette, löksoppa och cigg genom datorskärmen.
2. Marie Myriam – “L’oiseau et L’enfant” (1977)
– En riktigt odödlig klassiker. Den är ju fantastisk. Lyckas väl med det franska vemodet.
3. Madame Monsieur – “Mercy” (2018)
– Jag älskar helt enkelt musiken i denna. Jag gillar text och sång också, men jag skulle nästan ännu hellre lyssna på den instrumentala versionen för den glänser nästan mest!
4. Nathalie Santamaria – “Il me donne rendez-vous” (1995)
– Absolut en glad låt, men jag slås mest av mystiken i denna låt. Det är en låt som hade kunnat falla till en ganska platt poplåt men blir istället lite mystisk med hjälp av musiken.
5. Ortal – “Chacun pense a soi” (2005)
– Jag vet inte och vill inte veta vad tittarna rökte 2005, för att denna skulle hamna nästsist. Fantastisk throwback till 00-talet.
6. Isabelle Aubret – “La Source” (1968)
– Otroligt mörk, men fantastisk, text – inspirerad av Ingemar Bergman, om jag inte missminner mig. Det kanske jag gör, så ta det inte som sanning. Här är det fantastiska när musiken berättar en historia, och texten en annan. Låten ger en ljus, somrig, naturnära känsla som snyggt kontrasterar den mörka historien.
7. Kali – “Monte la Rivié” (1992)
– 1990-1992 hade Frankrike lite av en tropic profil i tävlingen, av olika kvalitet. Deras låt från 1990 är rakt över disk dålig, 1991 blev det bra – men bäst blev det 1992. Det här är bara så glatt men avkopplande.
8. Patricia Kaas – “Et s’il faillat le faire” (2009)
– Bästa året någonsin i ESC. Frankrike fick meddelandet om att ESC-09 skulle vara just det, och levererade. Är Edith Piaf död, och Barbara Pravi ännu för ung, så är Patricia Kaas det perfekta valet för att kanalisera den moderna Piafen.
9. Virginie Puchain – “Il etait temps” (2006)
– Så otroligt stillsam, men på helt rätt sätt. Ingen gillar detta och jag förstår det, men jag står samtidigt för att det här är väldigt avkopplande. På rätt sätt.
10. Jacqueline Boyer – “Tom Pillibi” (1960)
– Refrängen i den här låten är klassisk kärleksballad, medan verserna spelar vidare på den lekfulla stämingen som lyckades vinna hela alltet ett år tidigare. Blir en bra balans trots allt! 😀
Vill bara ge dessa heder också – för dessa hade mycket väl varit topp 10 för andra länder:
1969
1979
1985
1986
1991
1994
1996
2004
2007
2013
2021
Frankrike har skämt bort oss! 🙂
Totalt hjärnsläpp här. Glömde ju årets franska bidrag. Den ska in på plats 4. Men två bidrag är i egen klass. I synnerhet ett av dem o den som gör detta är Patricia Kaas
Både plus o minus med henne i ESC. Hon är så jädra överlägsen som artist att det visar sig än mer så bleka artisterna i övrigt är i dessa tävlingsf
Jag kör sen 2005 som vanligt eftersom det var då jag började engagera mig ordentligt i tävlingen. När jag lyssnar igenom Frankrikes bidrag sen dess blir jag förvånad över hur många jag gillar/älskar. Har aldrig tänkt på Frankrike som ett favoritland i Eurovision, men de har ju skickat förvånande mycket bra de senaste 17 åren
1. L’enfer et moi (2013)
Så bra från början till slut. Borde varit topp 5 det året minst!
2. Mercy (2018)
Var så glad när den vann den franska uttagningen. Älskar!
3. L’amour a la francaise (2007)
Glädjepiller som blir bättre för varje gång jag hör den
4. Requiem (2017)
5. Voila (2021)
6. Il etait temps (2006)
7. Echo (You and I) (2012)
Få har säkert den här låten högt på sina listor, men det här är en av mina guilty pleasures. Låten är så jäkla rörig men jag kan inte låta bli att älska den haha
8. N’oubliez pas (2015)
9. Chacun pense a soi (2005)
10. Roi (2019)
11. Divine (2008)
12. Et s’il fallait le faire (2009)
Jag ber om ursäkt Micke, men har aldrig förstått storheten här. Hon är oerhört kompetent och gör sin grej exakt som det ska göras. Men det gör liksom inte mycket för mig. Berör inte alls.
13. Allez ola ole (2010)
14. J’ai cherche (2016)
15. Sognu (2011)
16. Moustache (2014)
17. Mon alliee (The best in me) (2020)
Frankrike ska nog vara landet som är gladast att 2020 ställdes in. Att gå från en nästan garanterad sistaplats till en silvermedaljör är imponerande.
Anton… Du behöver inte be om ursäkt. Finns inga rätt o fel i tycke o smak. Däremot kan jag känna att det är tragiskt att du inte ser o känner det jag gör när jag tar mig an bidraget från 2009. För tro mig du går verkligen miste om något great.
Skulle vara kul att höra vad du tycker om min andra favvis. Bidraget från 2001. Om du ser det jag skriver nu o tänker ta dig en titt på bidraget så för tusan Anton ta studioversionen. Klasser emellan dem
@Micke, jag tog ditt råd och lyssnade på 2001 bidraget (i studioversion). Bra tips, gillar den väldigt mycket. Kommer definitivt lyssna mer på den, väldigt ren och fin låt. Skulle jag slänga in den på min topp 17 lista skulle den för tillfället lägga sig på plats 5 och knuffa ner fantastiska Barbara till en sjätteplats.
Min tio-topplista för Frankrike ser ut så här:
1. “Monté la rivié” (1992)
2. “Sentiment songes” (1997)
3. “L´oiseau el l´enfant” (1977)
4. “C´est le dernier qui parlé qui a raison” (1991)
5. “Chacan pense a soi” (2005)
6. “Il me donne rendez vous” (1995)
7. “Allez olla olé” (2010)
8. “Un jour un enfant” (1969)
9. “Je suis l´enfant soleil” (1979)
10. “Voila” (2021)
@Pinglan, kul att du också gillar “Allez olla olé” och “Chacan pense a soi”
@Anton, jättekul att du gillar den. Jag älskar den inom ESC-ramar. Hennes röst, låtens uppbyggnad….ja allt. Har tyvärr aldrig lyckats få Pinglan att se och höra det jag gör. Men jag ger inte upp. Jag ska nog få henne att inse storheten i låten 🙂 Jädrigt kul att du hittade in i den hur som helst 🙂
Jag ser att Mats har den som etta, och Pinglan skrev i nåt sammanhang (troligtvis frågade jag då också) om den. Men ni andra – som inte har den franska låten från 1992 på era listor? Får man fråga vad ni tycker om den?
Kali med “Monté la Rivié”? 🙂 https://www.youtube.com/watch?v=fTeI98arY2I
Jag älskar den bara mer och mer, för jag blir en behaglig kombination av både väldigt glad och väldigt lugn av den! 🙂 Frankrike försökte sig på lite tropiska sound i början av 90-talet, och detta är min klara favorit av dem! 1991 är bra den med. Men att låten 1990 fick en silverplats är faktiskt riktigt illa. En av Frankrikes sämsta i mina öron.
Men nu gällde det låten 1992? 🙂
@Mats, Det är två av mina absoluta favoriter när det kommer till de franska bidragen och roligt att se att fler uppskattar dem. Visst har Frankrike ställt upp med många pärlor genom åren men få får mig på så bra humör som dessa två. 😀
@Micke, Mmm… jag förstår att ni är många som gillar 2001-bidraget, vilket även jag gör… men än har jag inte riktigt nått dit då jag hör det där riktigt speciella med den. Kanske nästa år. 🙂
Min topp 10:
1: “L’amour à la française” (2007) (Tillsammans med årets danska bidrag och Estland bidrag från 1996, mina största glädjepiller i eurovision. Är kanske lite töntigt framträdande, men vad gör det när både det och låten gör mig på så gott humör.)
2: “L’oiseau et l’enfant” (1977) (De mesta är redan sagt om en av tävlingens absolut bästa vinnare.)
3: “Diwanit Bugale” (1996) (Extremt vacker låt, som tyvärr som Micke säger sjunker en del live. De hade varit väldigt skoj om Frankrike kunde skicka en låt på bretonska igen.)
4: “Et s’il fallait le faire” (2009) (När jag gjorde en lista på Frankrikes bidrag, förra året, var denna inte ens topp 10, men den har vuxit rejält sen dess och nu älskar jag den. Denna låt är allting ”Voilà” försökte vara, men misslyckades med, för mig.)
5: ”Et bonjour à toi l’artiste” (1975) (Väldigt mysig och fin låt. Lite oförtjänt bortglömd.)
6: ”Requiem” (2017) (Jag föredrar originalversionen, men även eurovision-versionen är riktigt bra.)
7: ”Il faut du temps” (2002) (Väldigt vacker ballad. Klart bäst ett otroligt svagt år.)
8: ”Je n’ai que mon âme” (2001) (Hade jag endast tagit hänsyn till den hel-franska studioversion, hade denna nog varit topp 3 för mig, men den engelska biten förstör rätt mycket tyvärr.)
9: “Sentiments songes” (1997) (Kan kopiera det jag skrev om 1975.)
10: “White and Black Blues” (1990) (Ett mycket intressant och spännande bidrag.)
Kul att flera nämner ”Monté la rivié”. Jag gillar den också ganska mycket, men når inte hela vägen upp till topp 10 för mig.
@Zacke, Precis, även om man i princip lyssnar igenom samma låtar varje år (i vissa fall en extra) så blir upplevelsen inte riktigt likadan. Vissa låtar framstår i bland som helt nya låtar och nu när ni är så snälla och delar med er av era upplevelser av bidragen (ett stort tack till er alla) så blir det ännu större chans att det inträffar då man får tips om vilka som är värda att ge lite extra uppmärksamhet åt. 🙂
Har nu läst igenom era listor här och tackar Anton och Zacke för två bidrag jag hade glömt. Båda två hade definitivt varit med och kämpat om topp 10 om de hade varit kvar i min skalle. Jag pratar om L’enfer et moi (2013) och “White and Black Blues” (1990).
@Zacke visst tusan är bidraget från 1996 extremt vackert. Fullkomligt älskar när ESC går in i själen av musiken och det egna landet Synd bara som sagt att de inte fick till det live. Märkligt för jag har för länge sedan sett ett annat liveframträdande med dem där de satte allt från början till slut.
@Pinglan, inte för att låta knäpp men jag hoppas verkligen att du inte lyssnar på liveframträdandet 2001 när du “försöker hitta bidraget”. Tror jag känner dig bättre än så nu 🙂 Det där är ett skämt för mig. Inte nog med att man sabbar slutet med engelska. Man sabbar dessutom, och det är än värre, en fantastiskt vacker röst och mäktig avslutning med påtvingad engelska på en stackars tjej som inte ens behärskar språket. Inte ens i sång. Patetiskt är bara förnamnet
Men ge dig inte tjejen. En dag sitter den där även hos dig 🙂
Frankrike tillhör definitivt mina favoritländer i esc. Finns många låtar här som jag tycker om, så det är inte helt lätt att lista dem, men så här blir min topp tio idag:
1. L’oiseau et l’enfant, 1977
2. Le Chant De Mallory, 1964
3. On aura le ciel, 2000
4. Monts et mervielles, 2003
5. A Chaque Pas, 2004
6. Et bonjour à toi l’artiste, 1975
7. Il Doit Faire Beau Là-Bas, 1967
8. L’enfer Et Moi, 2013
9. Vivre, 1983
10. Il y aura toujours des violons, 1978
@Micke, Jepp, låten blir bättre för varje lyssning (förhandsklippet) men det där lilla extra som gör att det inte bara är en vacker låt utan något som står ut från mängden har jag ännu inte uppfattat. Kanske en dag… 🙂
Sedan 2000:
1. 2011 – Sognu (Så mäktig! Schlageropera när den är som allra bäst!)
2. 2019 – Roi
3. 2005 – Chacun pense à soi
4. 2021 – Voilà
5. 2016 – J’ai cherché
6. 2017 – Requiem (Varför skulle de blanda in engelskan i originallåtens bästa del – suck)
7. 2008 – Divine
8. 2018 – Mercy
9. 2003 – Monts et merveilles
10. 2013 – L’enfer et moi
11. 2006 – Il était temps
12. 2001 – Je n’ai que mon âme
Slänger in en liten grej till här. Det är väldigt lätt att se vilka årtionden som är Frankrikes sämsta. Det handlar om två stycken. Övriga är starka årtionden. Vilka två som dippar är lätt att se när jag gör topp 3 på alla. 50-tal är inte fullt så det tar jag inte med
TOPP 3
1960-talet
1. 1968
2. 1964
3. 1969
1970-talet:
1. 1977
2. 1979
3. 1975
1980-talet:
1. Nada
2. Nada
3. Nada
1990-talet
1. 1996
2. 1991
3. 1990
2000-talet:
1. 2009
2. 2001
3. 2002
2010-talet:
1. 2013
2. 2018
3. Nada
2020-talet
Har iaf börjat bra med bidraget 2021
Pinglan, Anton, Mats, Zacke, Engsla, Oe
Ett råd till er alla. Ge bidraget från 1968 många chanser. Det har jag gjort. Under lång tid sa det mig absolut nada till att det plötsligt bara exploderar. Så jädra vackert och mysigt.
Pluspoäng till Adri. Grymt att du hittat vad detta bidraget har att ge
@Micke, Just nu så är 68-bidraget endast en låt i mängden för mig, ganska behaglig men inget speciellt. Jag tackar för tipset och ger det några chanser (över tid) och får se om det leder till något. 🙂
Micke, jag tror inte att jag någonstans har skrivit att jag INTE tycker om “La Source”. Det är bara det att jag tycker om så mycket annat från Frankrike att den helt enkelt inte platsar på min topp tio-lista. Den skulle inte ens få plats om jag rankade topp tre bland bidragen från sextiotalet så som du har gjort, men visst är den fin. Om jag tittar på våra respektive listor så kan jag bara konstatera att vi uppskattar olika sidor hos di franske 🙂
@Micke, personligen har jag typ noll koll på ESC-bidrag från 1900-talet, tyvärr. Därför har jag hittills endast med 2000-talet i mina topplistor. Jag började följa ESC ordentligt (mer än bara showen) 2005, men har åtminstone jobbat mig tillbaka till 2000. Så vem vet, en vacker dag kanske jag jobbar mig tillbaks till 60-talet också, fast det tvivlar jag på 🙂
Vad gäller “La source” var jag ju tvungen att lyssna på den nu. Och den är jättefin, absolut. Men något daterad (inte så konstigt). Går inte att göra en rättvis jämförelse efter en lyssning, men den platsar inte på min topp 12 (än i alla fall) 🙂
@Micke, personligen har jag typ noll koll på ESC-bidrag från 1900-talet, tyvärr. Därför har jag hittills endast med 2000-talet i mina topplistor. Jag började följa ESC ordentligt (mer än bara showen) 2005, men har åtminstone jobbat mig tillbaka till 2000. Så vem vet, en vacker dag kanske jag kämpar mig tillbaks till 60-talet också, fast det tvivlar jag på 🙂
Vad gäller “La source” var jag ju tvungen att lyssna på den nu. Och den är jättefin, absolut. Men något daterad (inte så konstigt). Går inte att göra en rättvis jämförelse efter en lyssning, men den platsar inte på min topp 12 (än i alla fall) 🙂
@Micke, jag tycker ”La source” är väldigt vacker och hade högst troligt platsat på ett svagare lands lista. Nu är Frankrike väldigt starka och denna var en av flera jag valde bort från min topp 10.
Tack för svar Pinglan, Engsla, oe och Zacke 🙂