Eurovision 2021: Några tankar om finalen
2021-05-23 (söndag)
Schlagerpinglan: Precis som efter den första och andra semifinalen så kommer här några åsikter om den avgörande finalen av Eurovision Song Contest 2021 och de 6 bidrag som var direktkvalificerade dit:
Hela resultatlistan (och länkar till finalframträdanden av alla de 26 tävlande bidragen) hittar ni här, medan semifinalernas resultat och länkar finns här.
Schlagerpinglans favorit av de på förhand final-klara bidragen
“Zitti E Buoni“, Måneskin – Italien (vinnar-framträdandet)
 |
||
| 9. Storbritannien – “Embers“, James Newman |   |
|
| [Hamnade på plats nr 26] | [Betyg: 4/5] | |
| Schlagerpinglan: Om jag skulle välja ut ett bidrag som jag tycker blev mest felbehandlat i ESC 2021 så hade jag varken valt ut bidragen från Danmark eller Kroatien (som jag verkligen ville ha vidare från semifinalerna) utan just detta från Storbritannien. James Newman gjorde egentligen inget fel när han presenterade sin “Embers”, som är en klart godkänd partylåt med extra feel-good-känsla… förutom att det var just Eurovision han tävlade i. Här räcker det inte med ett kompetent bidrag utan man behöver något med det där lilla extra om man ska locka till sig rösterna, vilket de 0 poängen från både tittarna och juryn visade med sådan övertydlighet. Jag personligen uppskattade dock det brittiska bidraget och hoppas att James har någon i sin närhet som kan förklara den ologiska logik som råder här i bubblan för honom så att han inte tar det alltför personligt. | ||
 |
||
| 15. Tyskland – “I Don’t Feel Hate“, Jendrik |  |
|
| [Hamnade på plats nr 25] | [Betyg: 2+/5] | |
| Schlagerpinglan: Jag älskar ukulele-pilnk, uppskattar Jendriks positiva charm och anser att “I Don’t Feel Hate” blev betydligt bättre i live-format än vad som kom fram under musikvideon… men detta var likväl inget för mig. Ett behjärtansvärt initivativ men tyvärr så träffade det inte helt rätt. Jag beklagar 0-poängaren från tittarna, som kändes lite väl grym, men är inte helt överraskad över bottenplaceringen. | ||
 |
||
| 13. Spanien – “Voy A Quedarme“, Blas Cantó | |
|
| [Hamnade på plats nr 24] | [Betyg: 4/5] | |
| Schlagerpinglan: Om någon vid tillfället då Spanien valde ut sitt ESC 2021-bidrag skulle påstå att jag vid ESC-finalen skull ha Spanien som ett av mina topp-tio-bidrag så hade jag bara skrattat. Första gången jag hörde låten så var det nämligen en stor axelryckning för mig, jag tyckte inte att den gav mig något mer än att jag blev uttråkad. Därför var det inte så konstigt att jag tyckte att spanjorerna “valde fel” vid sin final och därför inte blev nämnvärt förvånad när Spanien till sist fick se sitt bidrag, återigen, hamna i botten av resultatlistan. Efter ett flertal lyssningar, och efter att ha sett Blas känslostarka framträdande på Rotterdamscenen under sin jättemåne, så har jag däremot ändrat mig. “Voy A Quedarme” är för mig en av de starkaste ballader som presenterats under ESC 2021 men det fungerar ju uppenbarligen inte att skicka en låt med en så pass lång startsträcka till ESC, även om t.o.m. jag blev förvånad över tittarnas 0-poängare. | ||
 |
||
| 20. Frankrike – “Voilà“, Barbara Pravi | |
|
| [Hamnade på plats nr 2] | [Betyg: 4/5] | |
| Schlagerpinglan: Frankrikes bidrag är ett av de som jag inte riktigt förstår vad jag tycker om då jag dras åt olika håll. Jag älskar de klassiska franska tongångarna här, för att inte tala om Barbaras underbara sätt att framföra sin låt på, men det blir så pass enformigt i längden att jag har svårt att hålla uppe intresset för låten i de hela tre minuterna. Därför kan jag både glädja mig åt de franska framgångarna, och hoppas att de fortsätter att skicka (kanske lite mer fartfyllda) bidrag på franska till ESC samtidigt som jag känner mig lättad över att de inte vann. | ||
 |
||
| 23. Nederländerna – “Birth Of A New Age“, Jeangu Macrooy | |
|
| [Hamnade på plats nr 23] | [Betyg: 3+/5] | |
| Schlagerpinglan: Jag föll som en fura för denna medryckande låt när den först presenterades, för att sedan stegvis tröttna lite på den. Därför har jag inte riktigt förstått hur värdlandets bidrag kunde ha fått ett sådant svalt mottagande och ännu mindre hur den inte lyckades att få några poäng alls av tittarna. Om det nu är första intrycket som gäller så borde det väl ha funnits i alla fall en liten skara av de miljoner som tittade på showen som uppskattade detta bidrag som stod ut från mängden med sina etniska tongångar? Ibland förvånas jag av de röstande men i detta fallet så blir jag helt stum. | ||
 |
||
| 24. Italien – “Zitti E Buoni“, Måneskin | |
|
| [Hamnade på plats nr 1] | [Betyg: 5/5] | |
| Schlagerpinglan: Jag tror aldrig att jag givit något bidrag full pott tidigare och även om det inte är helt perfekt så kan jag helt enkelt inte ge ett lägre betyg utan avrundar uppåt. Jag har sett detta nummer framföras i så många olika tappningar att jag inte trodde att det kunde bli bättre men under final-kvällen så stämde allt. I min värld så bjöds det inte på något bättre än “Zitti e buoni” med sina otroligt fångande melodislingor som, som alltid, förstärktes av Damianos karaktäristiska stämma och karisma, Victorias glädje på scenen och den snyggt upplagda showen och lyckligtvis så ville även majoriteten av de röstande se Italien som slutsegrare. | ||
Några tankar efter finalen av Eurovision Song Contest 2021:
♥ Trots att jag sett de flesta av de tävlande finalbidragen i sin helhet i semifinalerna så blev det en aning annorlunda i finalen. T.ex. så kände jag betydligt mer för bidragen från Finland och San Marino medan Moldavien bjöd på ett lika charmigt nummer som tidigare (trots den oturliga mikrofontappningen) och bidrog till feststämningen. I slutändan var det dock Italien som stod i en klass för sig och efter en nervpirrande omröstning (där jag i omgångar slets mellan hopp och förtvivlan och förmodligen väckte/störde en del grannar en bit ifrån, förlåt för det) så behövde jag inte slokörat gå och lägga mig utan det var i stället helt omöjligt att göra något annat än att stanna uppe och njuta av de glädjefyllda scenerna som utspelade sig i Rotterdam. Det har varit en lång väntan men den var värt det. 😀
♥ Kanske kan det bero det på att vi varit utan en riktig Eurovision-final så länge eller kanske för att det äntligen var “rätt” vinnare som vann, men jag tyckte faktiskt att detta var den bästa ESC-finalen på väldigt länge. Med ett starkt startfält, kompetenta programledare och stundtals imponerande mellanakter så ger jag Rotterdam 2021 ett väldigt högt betyg. Visst, det har funnits år då programledarna varit strået vassare och satsat lite på humor som gått hem, men i valet mellan den stela, felriktade humor som det oftast brukar bjudas på så föredrar jag helt klart denna lite mer proffsiga infallsvinkel.
♥ Det fanns dock en del saker under kvällen som satte feststämningen på paus och då tänker jag i första hand på de noll-poängare som delades ut till Storbritannien (x2), Tyskland, Spanien och Nederländerna (samt andra låga tittar-poäng som stack ut, till t.ex. Belgien, San Marino och Malta).
Visserligen måste någon få mindre poäng i en tävling, men när det blir sådana drastiska skillnader så känns det trots allt. Det är ingen kritik mot tävlingsformatet men något som gjorde ett så pass stor intryck att jag inte bara kunde förbise det nu när säsongen skulle sammanfattas. Jag hoppas de inte tog besvikelserna alltför hårt för, precis som i fallet med Sveriges Tusse, så var det nog inget de själva gjorde utan bara att konkurrensen detta år var alltför hård och någon måste dra det kortaste strået.
♥ Till sist: Jag skickar ännu ett stort grattis till Måneskin, RAI och Italien och ser fram emot att få se hur detta Big Five-land kommer att tackla utmaningen att stå värd för nästa Eurovision Song Contest, som kanske t.o.m. kan genomföras helt utan restriktioner. 😀
Jag tror egentligen inte att folk tyckte så illa om bidragen som fick 0 poäng. Det är bara otur för dem, i det här poängsystemet, att folk inte röstade in dem i något lands topp-tio. De druknade bara i strömmen. De sju länder som fick flest tittarpoäng fick ju så mycket mer än alla andra, att de “åt” upp utrymmet.
Litar ändå mer på tittarna, än dessa femmannajurys som verkar grannrösta betydligt mer än tittarna. Tittarna röstade mindre strömlinjeformat, tittar-prispallen (och tillslut den slutliga) innehöll ingen engelska t.ex. Första gången sedan 1995, kul!
@Ed, Nej, 0-poängarna är inte så illa som de ser ut, det är ju inte som att någon röstar negativt utan när väl favoriterna fått sina röster så blir det som det blir. Vad gäller juryn så verkar den mer och mer ha spelat ut sin rätt, tanken är god men de håller ju inte sig till direktiven. Hoppas på en åtstramning men vet ärligt talat inte riktigt hur det ska gå till.
Hmm ja poängsystemet i sig är det ju inget fel på, men ett alternativ skulle ju kunna svara t.ex att ge kanske 15 länder istället för 10 i finalen, och jämnas det förmodligen ut.
Men visst är det nog juryn och dess direktiv som har störst “utvecklingspotential”, om man säger så.
@Ed, Ja, det var ett fint sätt att uttrycka det på. 🙂
– UK: först idag, när jag hör mig själv nynna på bitar ur refrängen, inser jag att låten inte är så pjåkig. Men artisten var tyvärr rätt okarismatisk, och numret lättglömt. Å vad jag hoppas att Italiens och Frankrikes framgång ska sporra till bättre bidrag från Storbritannien.
– Tyskland: Detta kanske låter hårt, men känslan är som när klassens bråkstake ställer sig på bordet och börjar larva sig. Det kändes inte genuint glatt, utan retsamt oseriöst.
– Spanien: Hamnade tydligen i botten med tittarna i hela Norden. Jag hör inget intressant i låten, och hans överdramatiska framförande gjorde det inte bättre.
– Frankrike: Helt med dig Pinglan. Barbara är häftig men låten är statisk och repetitiv. Min pappa sa det bra: “jag trodde jag skulle gilla detta men det gjorde jag inte”
– Nederländerna: Väldigt sävligt och händelselöst.
– Italien: Guld!
Och nollorna förvånar inte. Vi har 20 bidrag som röstats fram, som sedan möter osållat material som inte alls når övrigas kvalitet.
(Jag ska säga direkt att jag gillar inte detta. Men med väl det sagt kan jag ockå säga att jag sällan blivit så förvånad över något lands nolla. Jag menar…så jädra dåligt är det inte. Brukar sällan gilla när publik buar men här var faktiskt ett undantag. Jag hoppas Storbritannien lär något av detta och återvänder som det stora musikland det är “in the real world”)
TYSKLAND:
(Jendrick hade ju en liten aptitretare att ge oss alla inför the release av hans bidrag. Urtöntigt..javisst men jädrigt charmigt. Trodde verkligen vi skulle få något kul hur detta och det fick vi också men endast temporärt innan de började bila upp golv eller vad de gjorde i detta oväsen vi serverades stundtals. Synd det hade kunnat bli kul, vilket detta klipp då antydde)
https://www.youtube.com/watch?v=5wo1jRB9E5I
SPANIEN:
(Har något bidrag någonsin gjort den färd som detta gjort upp och ner på min ranking Det låg länge på plats 35 men när jag väl kom förbi falsetten stod det plötsligt på plats 3. Dvs till finalen då de massakrerade låten. De förlängde falsettpartier och tog bort det som verkligen var bra. Enorm besvikelse igår)
FRANKRIKE:
(Båsta låten helt enkelt. Räcker egentligen att säga så. Hon bar låten på sina egna axlar helt utan robotar och annat och dominerade ESC 2021. Borde givetvis ha vunnit men detta är inget bidrag som sätter sig direkt och då blir det alltid svårare i ESC när många hör låtarna för första gången)
NEDERLÄNDERNA:
(På något sätt känns det för mig som att Nederländerna inte ville vinna. Att de inte ville riskera att få arrangera 2½ gång i rad. Nej detta var inget jag gick igång på. Tvärtom helt utan charm som jag såg och fortfarande ser det)
ITALIEN:
(Det är ganska ironiskt egentligen att Italien äntligen vinner och då en gång jag inte tycker de ska vinna låtmässigt. Retroaktivt absolut då de borde ha vunnit sååååååå många gånger. Jag älskar ju rock av alla sorter så visst hör jag något där men det är på ganska låg nivå. Nu är det ESC och därför får den ändå betyget bra av mig. Så jädra kul med Italien som segrare)
@Mikaela, Mmm… lättaste sättet att minska risken för nollor i finalen är ju att helt enkelt att låta alla genomgå semifinals-testet… men det verkar de ju inte vara så pigga på så då blir det ju som det blir.
Pinglan, precis! Egentligen ser jag inte poängen med att värdlandet ska slippa kvala heller. Visst, landet betalar för showen, men är det så kul att se sitt bidrag få halvtaskig till dålig placering, vilket oftast är fallet? Kanske bättre då att ha 3 min till godo, eftersom tiden bevisligen är svår att hålla.
Ger mig in i jury-debatten då jag anser att det måste finnas en jury i ESC. Den skulle vara lite större i varje land bara. Utan den hade det blivit kaos och väldigt ospännande (och jag håller oftast med juryn mer än tittarna också)
Är helt med på det Johanna säger men drar det än längre. Utan jury skulle ESC bli en parodi. Problemet ligger just i detta faktum att det måste vara större jurygrupper. En jurygrupp med mindre än 50 personer är ett stort skämt som jag ser det. Grupper i alla åldrar där det verkligen måste vara viss expertis i grunden och inte som i program som talang och liknande där det sitter folk som expert som knappt ens vet vad det innebär. Det är balansen mellan äkta jury och folkets röster som ska ge helheten
En liten reflektion som jag gör, i Expressens och Aftonbladets rapporteringar har det under veckan skrivits om hur mycket sämre semifinalen i torsdags var jämfört med den i tisdags. Tittar man på finalens topp-15 så återfinns åtta låtar från semifinal 2 och bara 5 från semifinal 1.
Jepp, en jury är en nödvändighet för att balansera upp när det kommer bidrag som Polen, Moldavien o.s.v. som sådana som jag älskar men som det behövs göras göras en lite mer “balanserad” bedömning av. Problemet är ju att juryn inte längre gör sitt jobb utan verkar rösta enligt egen smak eller annat, vilket inte är tanken. Så ja, fler personer men framför allt personer som förstår varför de är där.
@Mats, Kvällstidningar är nog inte den bästa källan att leta ESC-information hos, de bryr sig mer om att tjäna pengar än att det de skriver faktiskt är sant, så jag är inte förvånad.
Med tanke på att allt inte behöver vara perfekt men ändå nå framgångslog det mig att Island fick köra en repvideo från förra torsdagen där sångaren inte tog många kameror rätt. Resultatet en 4:e plats.
Tusse fick allt att sitta perfekt, hur många fler repetitioner fick han och de andra länderna?
Som sagt vill bara säga att Sverige borde bli mindre säkerställda och perfekta i sitt tänk.
Någon som är insatt på det här med repetitioner, hur många vaŕ de typ 1992 jämfört med idag? Känns som många fler.
Oskar, absolut, och det känns som budskapet igår var att man var trött på just det perfekta och pompösa. Gnälligt, avskalat, skränigt, töntigt, skitigt – allt fick plats. Och det kändes befriande under Italiens vinnarframträdande när sångaren slutade sjunga i refrängen och inga förinspelade körer fortsatte. Menar inte att förinspelat alltid är dåligt, men det kändes fint att de förlitade sig helt på livesång.
Försöker också tänka om nån från Mello hade klarat sig bättre än Tusse i år.
Tror kanske Dotter fått något bättre plats, men hade lika gärna kunnat bli ännu en i mängden bland upptempo-tjejerna.
Tror Clara hade drunknat bland mer utstickande bidrag.
Tror Eric hade gått lite bättre då den verkar populär bland utländska fans, men tveksamt om topp 10.
Tror Mamas hade gått sämre.
Jag har snackat om juryns vara/icke-vara förr. Jag gillar nuvarande system. En större jury vore självklart att föredra. Men! Man får inte glömma det praktiska. Det vore betydligt krångligare för arrangörerna om varje land ska ha en jäkla 50-mannajury eller mer.
+ problemet nuvarande jurysystem har skulle inte direkt motverkas av större jurygrupper. Det är djupare rotat än så tyvärr.
Och så länderna.
Storbritannien:
• Låten är inte värd 0 poäng. Inte James Newman heller. Inte framträdandet heller. Men slå ihop alla tre element så blev någonting bara fel. Jag kan inte sätta fingret på vad. Det kändes bara lite fattigt.
Spanien:
• Blas verkar väldigt sympatisk. Därför gillar jag inte att jag behöver skriva detta, men jag har så jäkla svårt för killens röst. Och låten fångade inte mig under denna säsong. Jag förstår låtens innebörd, och förstår därmed vad den betyder för Blas. Men jag blir inte påverkad.
Tyskland:
• Bättre live än i studio. Jendrik är likeable. Men det där oljudet är så jävla störigt. Ukulele- och munspelspartierna gillar jag däremot 🙂
Frankrike:
• Som många andra poängterat; en grym och cool artist med en låt som kunde ge oss mer. Den var ganska tjatig i slutändan och även om den gått upp på mina listor lite nu igen så är jag glad att den inte vann. Älskar tempoväxlingen dock 🙂
Nederländerna
• Jag verkligen älskar verserna här! Refrängen är ok. Men precis som Storbritannien – om än inte lika illa – så blev det bara lite ”off” på scenen.
Italien
• Mycket har sagts och jag har inte mycket att tillägga. Jag är så jäkla glad för denna vinsten, bara! Fasen vad skoj!
Håller med om att jurysystemet behöver reformeras något. Jag vill också behålla juryn, minns med fasa när det bara var telefonröster som gällde…
Idén om att poängsätta fler bidrag kunde vara intressant. Kan kanske minimera risken ytterligare för att länder får noll poäng också?
En femtio personer stark jury är kanske att överdriva något (rent logistiskt) men de hade väl sexton pers eller så i juryn på 80-talet? Så det borde väl vara görligt nu också tycker jag. Tror att det borde vara lättare att komma med en “obekväm” röst om man är en bland fler än fem medlemmar. Eller så är jag bara väldigt naiv. Vet bara att jag hade väldigt svårt att poängsätta tio bidrag från i år, de låtar jag gillar är ju en sak, men sedan blir det mest hur numret såg ut och rösten lät. Det är lätt att telefonrösta, avundas inte jurymedlemmarna 🙂