Nederländernas tio bäst placerade Eurovision-bidrag (1956-2018)
2018-08-25 (lördag)
Schlagerpinglan: Den officiella sidan för Eurovision Song Contest, eurovision.tv, presenterade för en tid sedan* Nederländernas tio bäst placerade bidrag genom åren, se videon samt topp-listan med länkar till fullversionerna nedan.
(*Listan publicerades visserligen redan i januari 2018 men då det blev en 18:e-plats för Nederländerna i ESC 2018, se närmare info här, så är den fortfarande aktuell.)
Nederländernas bäst placerade bidrag i Eurovision Song Contest:
“Top 10: Entries from The Netherlands” (av eurovision.tv – 3:29 – Jan 5, 2018)
Topp-tio-bidragen från Nederländerna i Eurovision Song Contest: |
|
| 1. “Ding-A-Dong“, Teach-In | (1:a av 19 – ESC 1975) |
| 2. “Een Beetje“, Teddy Scholten | (1:a av 11 – ESC 1959) |
| 3. “Net Als Toen“, Corry Brokken | (1:a av 10 – ESC 1957) |
| 4. “De Troubadour“, Lenny Kuhr | (1:a av 16 – ESC 1969) |
| 5. “Calm After The Storm“, The Common Linnets | (2:a av 37 – ESC 2014) |
| 6. “I See A Star“, Mouth and MacNeal | (3:a av 17 – ESC 1974) |
| 7. “Hemel En Aarde“, Edsilia Rombley | (4:a av 25 – ESC 1998) |
| 8. “Als Het Om De Liefde Gaat“, Sandra and Andres | (4:a av 18 – ESC 1972) |
| 9. “Rechtop In De Wind“, Marcha | (5:a av 22 – ESC 1987) |
| 10. “Vrede“, Ruth Jacott | (6:a av 25 – ESC 1993) |
| (Källa: eurovision.tv – Sammanställning: schlagerpinglan.se) | |
Schlagerpinglan: Som vanligt så kompletterar jag med min egen topp-tio-lista där jag fetstilsmarkerat de bidrag som inte finns med i listan ovan (hela åtta stycken i det här fallet):
| Schlagerpinglans topp-tio-lista av Nederländernas ESC-bidrag: | ||
| 1. | “Never Alone“, 3JS | (19:e i semifinal 2 2011) |
| 2. | “Outlaw In ‘Em“, Waylon | (18:e 2018) |
| 3. | “Ding-A-Dong“, Teach-In | (1:a 1975) |
| 4. | “Shangri-la“, Gerard Joling | (9:a 1988) |
| 5. | “Ik Ben Verliefd (Sha-la-lie)“, Sieneke | (14:e i semifinal 2 2010) |
| 6. | “Your Heart Belongs To Me“, Hind | (13:e i semifinal 1 2008) |
| 7. | “Alles Heeft Ritme“, Frizzle Sizzle | (13:e 1986) |
| 8. | “Rechtop In De Wind“, Marcha | (5:a 1987) |
| 9. | “Walk Along“, Trijntje Oosterhuis | (14:e i semifinal 1 2015) |
| 10. | “Birds“, Anouk | (9:a 2013) |
Märker att jag missat att svara Adri på några trådar så jag drar väl ihop det här då.
Angående det du sa om Schweiz 2009 att du verkligen gillade den men att du tror att problemet var att inte tillräckligt många gjorde det. Att du knappt känner nån som gjorde det. Jädrar så olika erfarenhet man kan ha Adri. Jag känner tvärtom knappt någon som inte gillar den och om det är någon som inte gör det så är det alltid för att det lyssnat på semifinal framträdandet då sångaren var sjuk. Låt dem höra studioversionen istället eller andra versioner så får du se.
Sedan det som du kallar Andreas Jonsson-tråden: Har inget som helst minne av att jag skulle ha hävdat att Euphoria skulle vara ett plagiat. Har jag trots allt sagt det så har jag definitivt gått för långt. Plagiat är något där man medvetet kopierar låtar. Inspirerad av är något helt annat och det är där jag vill ha in Euphoria och trodde att jag sagt här. Om inte så ger jag mig själv en käftsmäll för att gått över min egen gräns. När det gäller “We can work it out” så är det för mig det svagaste bidraget Andreas haft med i MF. Undantaget en duett han hade med en mistlur vars haka och ben hade spasmer som gjorde ilvrålen än mer desperata och fick Andreas att tappa konceptet och förmodligen inom sig vrålat ut. “Vad fan har jag gett mig in i?”
Slutligen lite om den tråd jag nu skriver i. Den om Nederländerna. Ett av de länder i tävlingen som levererat flest godbitar. En liten ranking kanske:
1. “Calm After The Storm“, The Common Linnets – 2014
(Lyssnar jag på än idag. Säger det mesta)
2. “Birds“, Anouk – 2013
(Samma svar som om ettan)
3. “I See A Star“, Mouth and MacNeal – 1974
(Hur faaaa……. kunde ABBA vinna med sin sämsta låt)
4. “De Troubadour“, Lenny Kuhr – 1969
(Ett av de största charmbidragen någonsin)
5. “Outlaw In ‘Em“, Waylon – 2018
(Definitivt högre upp om rockvideon hade fått gälla)
6. “Ding-A-Dong“, Teach-In – 1975
(ABBA ett år efter fast bättre)
7. “Ik hou van jou”, Maribelle – 1984
(Nu blir det längre. Kanske det bidrag av alla som chockar folk mest när de får höra att jag gillar det. Men jag kan inte hjälpa det. Hon är så äkta när hon bedyrar att hon älskar honom även om hon står där med gipsfötter. Både hon och bidraget är såååååå söta)
8. “You and me”, Joan – 2012
(Ta bort falsett “in the morning…. så ett mysigt bidrag)
9. “Ik wil alles met je delen”, Maywood – 1990
(Videon två klasser bättre)
10. “Slow Down”, Douwe Bob – 2016
(Samma svar som det om nian)
Överlägset bästa versionen på Calm after the storm:
https://www.youtube.com/watch?v=Hi3oqxEijdQ
Micke: Nja, jag står fast vid min teori. Kollar man på youtube så har få Schweiz på sin topp 20 under ESC 2009 (ganska många inte ens på topp 30). Så jag tror helt enkelt inte det var så många som “fancied” den låten. Och det som gjorde det, kanske gjorde det tillräckligt för att ha den runt 5e-platsen eller så. Men vad spelar det för roll om man bara röstar på sin absoluta favorit? 🙂
Och om Andreas var vi definitivt inte överens. Har du hört “Lovelight”? Det är en förolämpning mot alla. Duetten är jag inget fan av, men till skillnad från vad du tycker så anser jag att den var ytterst tom oavsett med eller utan Carola.
Och well, jag vill inte vara sämre så jag kan också slänga in en topp 10:
1. “Calm after the storm”, 2014
– Otroligt mysigt bidrag! Ilse och Waylon matchar varann som in i, och låten är bara så skön och fridfull. Man blir lugn, glad och harmonisk. Låten var så impopulär innan ESC, och jag kommer ihåg att jag tänkte “why?”. Det var hela tiden ett toppbidrag för mig 🙂 Tack och lov konverterade många sina åsikter om denna lilla visa.
2. “Birds”, 2013
– En av mina favoritsångerskor i den moderna musikindustrin är Lana Del Rey. Och detta luktar ju Lana. Låten är så fin, väldigt filmisk och för en filmnörd som moi så blir jag bara glad av att höra denna låt som för mina tankar till de bästa filmerna av David Lynch eller Darren Aronofsky. Jag såg ESC 2013 live och Anouk var trollbindande. Och till skillnad från de flesta “större” i ESC (Primexempel: Bonnie Tyler) så är faktiskt “Birds” en av Anouks bästa låtar öht. Hon sänkte sig inte för att vara med i ESC 🙂
3. “You and me”, 2012
– Charmigt. Joan är så söt. Och låten är så oskuldsfull. Tänker tillbaka på barndomen och blir glad. Jag förstod inte indianbonaden live, och kanske var den för distraherande men jag klagar inte. Bara så fint.
4. “De trobadour”, 1969
– Jag och min pappa har snackat en del om ESC. Detta är en av låtarna han minns från barndomen, 1969 var han 11. Han avskydde denna då och minns den fortfarande som tråkigare än holy hell. Men där har jag och farsgubben alltid varit oense. Även denna låt har ju en gammaldags charm.
5. “Vrede”, 1993
– Detta är en (av få) som skulle tjänat på att vara på engelska. Men som den är fungerar den utmärkt också! 90-talet är jag himla svag för och detta är en låt som var modern då och det bankar i mitt 90-talshjärta (jag har knappt minnen från 90-talet, så lite posör är jag kanske – men jag tänker inte identifiera mig med 00:or)
6. “No Goodbyes”, 2000
– Ett minnesvärt framträdande, och en väldigt söt och karismatisk sångerska – hon är ju sååå glad. Det smittar. Påminner mig om barndomen. När jag började kolla ESC tidigt 00-tal var det ju sån här musik som var vardagsmat. Verserna är ju dock 1000x bättre än refrängen. Men som tur är refrängerna ganska korta.
7. “Amsterdam”, 1980
– Precis som “Birds” är denna väldigt filmisk. Men när Anouk framförde nåt som var mer åt det väldigt mörka hållet, så låter musiken i denna låt som en disneyskurks låt. Musiken är det som briljerar mest här. Inget illa menat till Maggie MacNeal. Hon är också bra, men hon är utbytbar. Det är musiken som är stjärnan här! (Faktiskt förvånad över att ingen av er, Micke och Pinglan, har nämnt denna ens… inte kan jag vara ensam om att uppskatta denna?)
8. “Een beetje”, 1959
– Detta är den första vinnaren jag gillar. Den är glad, charmig och söt. Jag är inte kräsen eller krävande. Jag blir glad av detta 🙂
Jag tror jag slutar där 🙂 Dessa 8 är låtar jag aktivt gillar och som när jag befinner mig i bubblan absolut kan återkomma till 🙂 Sen finns det de (majoriteten) som är bra, men inte toppen 🙂 Väldigt få holländska bidrag har varit urusla, det närmsta jag kan minnas är väl 2010 – men inte så mycket mer. 🙂
@Adri, är det verkligen sant? Vi har tre samma på våra Topp 4. Vad har hänt med dig? 🙂 Jag har dessutom med din trea på min topp 10 men du har inte med min trea. Förvånar mig ärligt talat en hel del. Jädrigt kul dock att både du och jag ser storheten och charmen i “De trobadour” trots att vi inte ens var med då
Sen till två missförstånd som bara händer på nätet där man inte ser varandra. Jag tycker inte att Andreas duett “egentligen” är bra men förstörs av en mistlur. Jag tycker det är en tom, ganska intetsägande låt som blir bedrövlig på grund av en mistlur.
Sen till det andra. Adri om man släpper en version av en låt på ett “ställe” där endast en liten klick ser och lyssnar på den och senare på ett annat “ställe” där enormt många ser och lyssnar på den. Vilken version kommer folk att minnas och “döma” efter? Schweiz semifinal 2009 sågs av millioner medan studioversionen enbart att nördar som du och jag exempelvis. Fråga 1000 personer vilken version de relaterar Schweiz 2009 till och jag är övertygad om att minst 930 av dem nämner semifinalframträdandet. Där har du hela klon.
Micke: På tal om din trea. Det är ju en klassiker, men den fastnar inte för min del. Jag gissar att jag skulle uppskattat den mer om jag var med back in the days. Jag vet inte hur gammal du är, magkänslan säger att du kommer från mitten/senare mitten av 70-talet typ 1975-1976, och om det stämmer så innebär det att man absolut inte MÅSTE ha upplevt låten där och då för att uppskatta den. Men jag tror att JAG skulle gillat “I see a star” om den hade levt med mig sen 1974, för den verkar ju verkligen ha talat till folk då, och så är den väldigt “plottrig”. Den vill mycket, och det är också en nackdel när man som jag måste lyssna ikapp låtarna i efterhand. Den fäster sig inte helt enkelt 🙂
Men som nämnt ovan, Nederländerna är sällan dåliga och inte heller 1974 års låt skulle jag kalla dålig 🙂 Den är bara inte i toppen för min del 🙂 Jag älskar ABBA (och är öht ganska defensiv när det gäller svensk musik… utanför ESC that is) men jag håller dock med dig om att ABBA inte skulle vunnit. Det borde Italien ha gjort. Den låten är nära ett masterpiece. Att det är en av Italiens minst framgångsrika ESC-bidrag genom tiderna (utanför tävlingen, på listorna och legacy och så…) gör mig upprörd. Inte ens italienarna verkar ha haft varma känslor för låten, bara britterna var schyssta mot låten – men dock bara i engelsk version. Den blev en hit i GB. Alltid nåt. Men för mig är “Si” med Gigliola Cinquetti den överlägsna vinnaren 1974. När första refrängen drar igång och pianoplinket börjar försiktigt = gåshud. Den är ju så många gånger bättre än hennes sega vinnarbidrag från 10 år tidigare.
https://www.youtube.com/watch?v=YLUwfOuLQbc
Okej, det var ett litet sidospår, men där fick du se vad jag tänker om “I see a star”, får man fråga vad du tycker om 1980 års “Amsterdam”? 🙂 Som jag skrev ovan, dess frånvaro både på din och Pinglans lista förvånade mig 🙂 Det är ju en klassiker, och välförtjänad sådan 🙂 Gillar den dramatiska musiken.
@Adri, nej jag var inte heller med 1974 men Mouth & Macneal har överhuvudtaget varit populära inom släkten så kanske jag fått det därifrån. Men jag gillar låten. Ett av tidernas största glädjepiller i ESC som jag ser det. Tro inget annat Adri är att även jag gillar ABBA. Tycker bara det är tråkigt när populära artister och grupper får vinna med sina absolut sämsta bidrag. Hände ofta på 70-talet exempel. Abba 74, Lasse Berghagen, 75, Ted Gärdestad 79 för att ta några exempel. Finns även många närmre i tiden.
Jag kan väl berätta för dig att när det gäller 1974 så var två länder i total särklass som jag ser det. Nederländerna och Italien. Svar på din fråga? 🙂 Storbritannien var det tredje landet som hade ok bidrag. När jag då som liten (började med ESC som 4-åring) kollade tillbaka på år innan min tid och kom till 1974 och märkte att mina tre bidrag kom tvåa, trea och fyra blev jag väl inte överförtjust över ABBA-seger med deras sämsta 🙂
Musik har alltid funnits för mig Adri. Mina föräldrar har alltid varit inom musiken. Sen fick de som unga tonåringar en musikdåre som mig till son så de fick det inte så lätt 🙂
Amsterdam ligger och kämpar om platser 9-12 för mig när det gäller Nederländerna. Då måste jag ju kontra med fråga om 1984 🙂 Bidraget väldigt få förstår vad jag ser i 🙂
Micke: Innan jag går in på bidraget från 1984, så måste jag bara få ur mig detta:
“Waterloo” är kanske inget mästerverk. Det är ju absolut en av ABBAs sämre. MEN… “I do I do I do I do I do” är deras sämsta i alla kategorier om man frågar mig. Den jä**a låten har en speciell plats i mitt helvete. T.o.m titeln på låten är urbota korkad och du kanske kommer ihåg mitt lilla dansbandshat? “I do I do…” är dansband rakt igenom. Så även om “Waterloo” kanske inte är bra, så är jag tacksam att det inte var dansbandssmörjan som de vann med.
(Sen vet jag att den är himla populär på bröllop. Så om någon här är gift och hade den där “I do…” som bröllopslåt så ber jag om ursäkt – man ska inte trampa på andras “hjärtelåtar”… men kom igen, det måste funnits bättre.)
(Berghagen har jag nada att invända mot… jag visste knappt att han hade andra låtar. För mig är han bara Lill-Babs’ ex och Malins pappa. Gärdestad har i min mening bara en bra låt, “Eiffeltornet”, men den var aldrig MF-aktuell vad jag förstått så det var doomed för min del)
Ok, 1984 då… 🙂
Nja, “väldigt få” är nog att ta i. Den anses ju också vara en riktig klassiker. Den fick ju vara med på jubileumsskivan 2005 minns jag, när ESC blev 50 år 🙂
Jag gillar den. Precis som “Amsterdam” för dig så är det ett gränsfall för mig på min topplista 🙂 Låten påminner mig om en blandning av två Disney-låtar: “Reflection” från Mulan och “You’ll be in my heart” (fast i nersaktat tempo ofc) från… jag vill säga Tarzan, men minnet sviker. För att vara en ballad tycker jag den är ovanligt minnesvärd 🙂 Låten har en viss oskuldsfullhet över sig, det är fint att se och höra på 🙂
@Adri, hela min uppväxt har jag av mostrar, fastrar och jag vet inte allt fått höra hur jädra bra 1975 års Melodifestival var och hur jädra dålig vinnaren var. Att Lasse Berghagen flera gånger “borde” ha vunnit MF vid tidigare tillfällen. Att så många tyckte synd om honom för att blivit bestulen och därför gav honom segern 1975. Jag var som sagt inte med då men av det jag lyssnat in mig på efteråt så kan jag skriva under på det. Två av bidragen det året blev sedan stora hits även utomlands Björn Skifs och Svenne & Lotta och i stort allt är bättre än Lasses mantrasång. Kanske detta med att många tyckte synd om Lasse men säkert också att Sverige nog inte var 100% pigga på två segrar i rad med arrangemang och annat som följd.
Inget jättefan av I do, I do, I do men jag lyssnar ju hellre på den 20 gånger per dag än Waterloo en gång per dag. Ted Gärdestad har gjort många kultlåtar men Satelite är ett hån mot hans egen person. Till skillnad från dig min vän anser jag Teddans låtmaterial är en kulturskatt. Inte så att jag lyssnar mycket på honom men när helst han kommer på blir det en mysstund.
Se där! Kul att du hittar något i Nederländerna 1984. Det är inte ofta jag får nästan tunghäfta när jag ska beskriva varför jag tycker om något men det är nästan så med den låten. En myslåt som jag trivs med när jag är i ESC-bubblan men jag kan inte ens förklara varför 🙂 Möjligen nån annan på bloggen som gillar den eller kanske det omvända?
Kollade just på vilka bidrag som var med i MF 1975. “Ska vi plocka körsbär i min trädgård” var ju med då. Bara en sån sak 🙂
Micke: Jag brukar inte köpa sådana resonemang, oavsett om de är från 1975 eller om de är från 2018. Att det skulle ”vara synd om” någon som förlorat år tidigare och då få en vinst som kompensation. Det känns lite väl enkelt. 🙂
Sen vet väl inte jag om Melodifestivalen 1975 var så himla bra. Jag har inte hört alla bidrag. Jag gillar ju ”Jennie Jennie” i viss mån. Den är ju bättre än Björn Skifs, Svenne & Lotta och den där usla Bärnsten. De andra sex har jag inte hört faktiskt, men mellan Berghagens vinnare och de tre klassikerna som levt kvar tycker jag att Berghagen helt klart var värd vinsten. Svenne & Lotta var väl ok. Men Skifs och Bärnsten var himla kassa. Så jag är nog inte beredd att hoppa på ditt tåg. 🙂
WOW, WOW, WOW!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Du brukar ofta säga att vi har olika smak Adri. Delvis kan jag hålla med dig men nu har vi slagit alla rekord. Vet inte ens om det går att slå i framtiden? Troligen ett oslagbart rekord 🙂
Vet du om jag ska utnämna den i mina ögon sämsta vinnarlåten under 70-talet i Sverige så blir det utan minsta tvivel Jennie Jennie från 1975. (I konkurrens med Satellite) Många klagar på dagens låtar och säger att det inte är texter längre utan samma ord hela tiden. Hmm!!!!! Vad ska man då säga om Jennie Jennie ? Måste isf varit den som startade upp allt det. Om jag å andra sidan ska ta ut 70-talets bästa vinnarlåt i MF lyckas jag inte för jag hittar ingen som höjer sig över övriga. Ska jag däremot ta ut 70-talets bästa låt överhuvudtaget i MF blir det mycket lätt. Michelangelo står i fullkomligsärklass, vilket även Björn Skifs gör. En låt som skulle ha kunnat vunnit varje år egentligen.
Att det sedan skulle vara för att de tyckte synd om Lasse Berghagen som Michelangelo inte vann tror inte heller jag på. Jag tror inte på konspirationsteorier och liknande men enligt det jag hört och läst så var det så det lät efter finalen 1975. Vad det gäller Svenne & Lotta så tycker jag den är helt ok. Bärnsten är kult. Ett bidrag jag troligen hade hatat egentligen men nu handlar det om MF och då blir det kult 🙂 Att folk sen inte fattade vad den egentligen handlade om var väl egentligen bara tur 🙂
Tillbaka till Michelangelo. Egentligen har jag svårt för låtar som alla gillar (utan Adri i detta fallet) 🙂 Det finns mängder med exempel på grupper och artister som jag älskat så länge de inte varit så jättekända. Sen plötsligt fick de ett jättelyft och blev jättekända. Då tappade jag istället intresset. Alltid roligare att vara lite egen än att rida på samma vagn som alla andra
Micke: No offence (och tror inte du tar offence heller, men better safe than sorry) men du har sagt ”nu har vi slagit rekord i oliktyckande” så många gånger så det förlorar ju effekten lite! 😉
Den sämsta svenska vinnaren från MF på 70-talet är utan tvekan ”Satellit” tycker jag. En av Sveriges sämsta ö.h.t. Jag är ju inget Ted-fan, men visst fanken har han gjort lite bra låtar ”Eiffeltornet”, ”För kärlekens skull” och den låten med engelsk titel men som är på svenska. Men ”Satellit” är ju så farligt dålig. Riktigt hemsk låt. Både Teddy och Kenny kunde bättre.
Jag är väl inget Skifs-fan. ”Michaelangelo” är dock inget för mig. Den är kul att sjunga ihop i grupp. Och usel är den inte, men överskattad får jag ändå säga. Som låtstycke skulle jag väl inte säga att den är så bra. ”Härligt men oj så farligt” eller vad den nu heter är istället den Skifs-låt jag går till istället 🙂
Jag trodde folk var väl medvetna om vad Bärnstens låt handlade om, förutom Bärnsten själv. Men ingen skugga över henne, alla har nåt blåst ögonblick i sitt liv där budskap flugit rakt över ens huvud. Menmen… hemsk låt oavsett.
@Adri då slutar vi slå rekord då 🙂 Avslutar detta genom att säga att jag aldrig varit något fan av svensk musik, varken nu, tidigare i mitt liv eller det som kom innan mitt liv. Just nu har vi pratat 70-tal och Skifs och Gärdestad är två av ytterst få under detta årtionde som jag kunnat ta till mig. Teddan gör mysmusik och Skifs är väldigt speciell med sin röst som passar all musik egentligen. Två artister som man nästan aldrig hör något dåligt om utan nästan bara hyllningar så det har varit intressant att höra det du sagt Adri.
Min favvis med Gärdestad är “Come give me love” och med Skifs “Håll mitt hjärta.” Den senare en av ytterst få lugna låtar i svensk musikhistoria som jag tagit till mig. Så till den grad att den fick en stor plats i en viktig händelse i mitt liv. Men det lämnar vi utanför.
Bärnstens låt skulle om jag inte hört den i bubblan mest varit ett skämt för mig. Men nu finns den inte i “mitt verkliga musikliv” utan i bubblan och då är den kult 🙂 Jag kan ha fel Adri men jag tror inte många vet vad Bärnstens låt egentligen handlar om.
Micke: Ja, du har nämnt det förr att svensk musik aldrig varit en favorit för dig… Fan vad sjukt 🙂 (Det var mitt avslut på detta ämne 🙂 )
Förstod inte riktigt vad du menade med det där Adri men det är ok 🙂
Men helt ärligt Adri. Just Teddan och Skifs är artister som nästan alla verkar gilla eller åtminstone tycka är ok så det är jädrigt intressant det du säger.
En liten grej till om det där om svensk musik. Som jag sagt till dig så gillar jag musik från egentligen varje årtionde. Ja även 40-50 tal och även innan. Om jag går igenom årtionde för årtionde så skulle ingen svensk artist/grupp ens platsa topp 30 för mig. Jo nu finns det men inte tidigare
Micke: Jag menade såklart att jag tycker svensk musik är grym (utanför ESC – i ESC är vi i mitten nånstans), så jag tycker det är lite “sjukt” (nej naturligtvis inte, men you get it 🙂 ) att du inte uppskattar svensk musik. Jag och en kompis satt i veckan och snackade om årets sommarprat i P1 och så pratade vi hypotetiskt om vilka 10-15 låtar vi själv hade använt, och jag fick kämpa för att inte ha en helsvensk lista (OBS! Jag fattar såklart att detta är fett hypotetiskt, för naturligtvis skulle musiken även spegla vad man pratade om och så långt tänkte jag inte). Jag tror inte någon hade stoppat mig om det hade blivit så – men man vill väl bli representerad med mångsidig musik! 🙂
Svensk musik överlag är bra, men framför när den är på svenska. Det känns ju konstigt att säga att svenska är ett fint språk, men vad man kan säga utan att blåsa i sin egna trumpet för mycket är ju att det är jäkligt “smidigt” språk att sjunga på då språket redan i tal är så pass musikaliskt och melodiskt som det är!
Miss Li, Lisa Nilsson, Avicii, Janice, Little Jinder, Magnus Uggla, Silvana Imam, Petra Marklund, Kent, First Aid Kit, The Cardigans, Abba, Laleh, Beatrice Eli, Tove Lo, Linnea Henriksson, Lykke Li, Miriam Bryant, Amanda Bergman, Veronica Maggio, Sandro Cavazza, Sabina Ddumba, Death Team, Lars Winnerbäck, Ana Diaz, Håkan Hellström, Sarah Klang, Avantgardet, Tjuvjakt och Melissa Horn
Fan, svenskar både då men framför allt nu vet verkligen hur man gör! 🙂 Alla nämnda ovan var t.o.m bara sådana jag kom på på studs – gräver man i mina spellistor så är nog dessa bara toppen av ett galet talangfullt isberg!
Jag gissar att du vet vilka de ovanstående är, om inte alla så de flesta iaf. Där har du också ett litet smakprov på vad man hittar på mina musiktjänster.
(OBS! Jag är säkert partisk, vore ju naivt av mig att tro annat. Men jag tänker ändå “försvara” det med att svenskar får ju enoooormt mycket credd för sina musik i utlandet. Trots vår ganska lilla befolkning är vi ju världens(!) tredje största musikland, efter USA och GB – om man kollar exportering, topplistor och vinster. Kollar man runt på svensk musik på youtube ser man det i kommentarsfältet och min padre hittade nån gång ett helt (ganska stort) internetforum med bas i New York där amerikanare diskuterade just svensk musik 🙂 Framför allt Kent hyllades med jämna mellanrum där! Många nyfikna på vad de sjöng om osv 🙂
OBS! Jag tycker det jag hört med Skifs är ok överlag – det har varit hit och det har varit miss 🙂 Men jag har inte hört tillräckligt för att ha bestämd åsikt om honom. Som sagt, inget fan av “Micharlangelo” eller “Hooked on a feeling” – men “Härligt men farligt” och den där bröllopsduetten med Agnes gillade jag 🙂
Jodå Adri jag känner allt till hela bunten med få undantag. Av dessa du nämner tycker jag om tio stycken. “Lars Winnerbäck, Melissa Horn, Magnus Uggla, Kent, First Aid Kit, Avicii, The Cardigans, Miriam Bryant, Miss Li och Abba.” Där finns också en jag definitivt inte gillar men det vet du vem det är.
Du har ingenting du måste “försvara” Adri. man ska alltid stå för det man tycker om och det vet jag dessutom att du gör. Tror du vet vid det här laget att jag är väldigt bred i musiksmak. Både i min “verkliga” musiksmak och den inom esc-bubblan. Vi har dock var sin jäkel som biter i oss. Du dansband och jag gospel.
Som jag sa tidigare. På något sätt dras jag till musik få gillar. När många plötsligt börjar gilla det ser jag inte längre det unika i det och tappar intresset. Därför talar inte listor och liknande till mig och berättar vad jag ska gilla. Tror det hänger ihop med att jag skriver och spelar musik själv. Då söker jag det unika. Inte lätt iofs
Micke: Det känns som att samtalsämnet svirat iväg lite, men fan det är svårt att sätta P för samtal där det diskuteras nåt populärkulturellt. Det är ju typ det enda jag har starka åsikter om. (Så himla svensk är jag. Allt annat är ”lagom” enligt mig.)
Men jag måste ju skriva under på vad du säger. Det är roligare med lite smalare musik, då kan man briljera lite. Men vår (Sveriges) succé på listor etc är ju ändå ett budskap om att vi är omtyckta och kan hålla våra huvuden högt utomlands 🙂
och sen (och jag utgår från att du håller med) så blir ju inte bra musik sämre för att den når massorna. Jag gillar ju fortfarande First Aid Kit exempelvis, trots att de nu är vardagsmat som spelas dagarna i ända på radion, kommer in på listor etc etc 🙂 På ett sätt blir man ju också glad, när riktig talang får uppmärksamhet och berömmelse. De förtjänar ju framgång! 🙂
Vi har ju egentligen gått över det här once before; men jag har nog ännu inte återhämtat mig sen det kom fram att du inte gillade vare sig Laleh, Maggio eller Bergman. (Att du inte gillar Death Team är dock inte det minsta förvånande).
MEN… jag har faktiskt (ytterligare) en fråga till er som är här (vilket honestly ännu bara verkar vara du Micke) som faktiskt ÄR på ämnet. Och det handlar om ”Vrede”, 1993 års holländska bidrag?
Jag nämner ju ovan att jag tror bidraget skulle gynnats på engelska, där gissar jag att du inte håller med. Men vad tycker du om låten? Du har ju gallat lite över 80-talspop förr, och här är det ju pure 90s, vilket du aldrig kastat skit på förr men den känns ju inte så ”Mickig” trots allt.
But it’s a classic.
@Adri, angående “Vrede” så blir jag inte direkt arg av den om man säger så. Den är helt ok men tyvärr klarar inte versen att matcha det som refrängen levererar. Tror dock definitivt inte att den hade gynnats av en engelsk text. Det är tvärtom holländskan som ger bidraget det liv den utstrålar i refrängen. Hade de fixat en bättre vers så hade det där blivit bra Adri. Då hade den lätt varit på min topp 10 från Nederländerna. Allra bäst är de 20 sekunderna mellan 2.26-2.46.
Många låtar klarar inte att matcha vers och refräng. Två av de bästa exemplen står Sverige för. Först 2009 då Malena går en snabbutbildning från en förskolevers till en högskolerefräng. Det andra exemplet är från 2015 då Måns från en mycket lovande vers plötsligt står där med en av de mest banala refränger jag har hört.
Nej bra musik blir inte sämre för att den når massorna men den blir mindre intressant. Sedan är det ju ofta så också att när en grupp plötsligt blir populära är det med nån låt som skiljer sig en del från deras vanliga material och då blir det ju oftast sämre. Eftersom vi pratat 70-tal här kan vi ju ta ett exempel därifrån med de gamla rockarna från Kiss. Jag växte ju inte upp med dem men jag tog lätt till mig dem i början. Gillade starkt deras material med Detroit rock city, Deuce, Strutter och mycket mer. Lyssnade mycket på deras första skivor. Jag insåg inte då att det var en annan låt som hade gjort dem mer kända för den breda massan. Jag hade klarat mig från den låten men plötsligt var jag framme vid den. En låt där gruppen plötsligt fick för sig att blanda in disco i rocken. Efter det tappade jag helt intresset för Kiss. I was not made för den låten om man säger så 🙂 I mina ögon och öron otroligt simpel.
Micke: Okej du hade rätt minsann. Jag upptäckte nu att “Vrede” har en engelsk version, med det lustiga namnet “Einstein in reverse”. Och den versionen var riktigt usel faktiskt. Riktigt usel. Synd att den inte fick en bättre behandling.