Kroatien 2017: Lyssna på akustisk version av “My friend”
2017-04-18 (tisdag)
Sedan den 17:e februari, då TV-bolaget HRT avslöjade att de internt utsett Jacques Houdek att få representera Kroatien i Eurovision Song Contest 2017, har det hänt en hel del.
Tävlingsbidraget “My Friend” har inte bara presenterats i form av en traditionell officiell video och en studioversion utan även som instrumental version, officiell text-video och nu även i en akustisk version med en egen teckenspråk-musikvideo där vi återser Budo Jusić från originalvideon, se länkar nedan. (Källa: esctoday.com)
| Lyssna på Kroatiens bidrag till Eurovision Song Contest 2017: | |
| Bidrag / Artist: | “My Friend”, Jacques Houdek |
| Länkar: | officiell video – studioversion – text-video – instrumental version akustisk version + musikvideo – text |
| Låtskrivare: | Jacques Houdek, Siniša Reljić, Tony Malm, Ines Prajo, Arjana Kunštek, Fabrizio Laucella |
Schlagerpinglan: Senast jag gjorde ett blogginlägg om “My Friend”, då den officiella videon presenterades, så placerade jag bidraget strax utanför topp-tio. Numera är det på en säker topp-tre. Jag behöver m.a.o. inte fler versioner av bidraget för att övertygas om dess storhet utan fortsätter att njuta av Eurovision– och den instrumentala versionen och håller tummarna för att tillräckligt många får upp ögonen för bidraget innan det är dags för omröstningen vid den andra semifinalen den 11:e maj. 😉
Mer om Kroatiens förberedelser inför ESC 2017 (samt deras senaste ESC-bidrag och resultat) hittar ni här: “Kroatien i ESC 2017“ medan länk-samlingen till de övriga utvalda bidragen finns här.
Andra bloggar om: Musik, Eurovision Song Contest, Kroatien, HRT, Jacques Houdek
Igår kväll så tittade jag igenom de olika bidragens videos och upptäckte Kroatien hade en ny. Det blev en jobbig upplevelse för mig känslomässigt när jag såg hunden i videon samtidigt som han sjunger My friend. My friend somnade in hemma i mina armar för några veckor sen och jag saknar henne varje dag, varje minut. Videon lyfte fram låten på ett helt nytt sätt för mig och växte enormt.
Först och främst vill jag skicka varma kramar till Kerstin för hennes stora förlust i hemmet. Skulle bara vara löjligt om jag sa att jag förstår precis hur du känner för jag har aldrig förlorat någon hund eller katt. Det enda man kan säga är väl att en sån förlust aldrig försvinner men att det kommer att bli lättare att leva med. Precis som med vilken familjemedlem eller vän som helst. TÄNKER PÅ MIN BLOGGVÄN KERSTIN.
Sedan skulle jag vilja vända mig till Pinglan och be henne om en sak. Vill bara förtydliga först att det inte är något hån eller liknande utan en helt normal fundering över hur hon känner. Tänker på detta kroatiska bidrag. Om vi låtsas för en sekund att du och jag träffas på något ställe och tar en fika eller något. Mitt i det hela får jag höra hur mycket du tycker om det kroatiska bidraget till årets ESC. I denna fantasi har jag aldrig hört bidraget och du vill då övertyga mig om hur bra detta bidrag är. Hur lägger du fram det då? 🙂
@Kerstin, Även jag skickar varma kramar och tankar. Alla är vi olika och läkningsprocessen tar olika lång tid, men jag kommer själv ihåg hur ont det gjorde varje gång jag tänkte på mitt husdjur som lämnade mig alltför tidigt. Med tiden blev det lättare och numera får minnena mig att le i stället för att jag försöker att slå dem ifrån mig. Det viktigaste är nog att låta tiden ha sin gång och tillåta sig att känna vad man än känner och där kan, i alla fall i mitt fall, musik i olika former hjälpa/lindra/trösta.
@Micke, Oj… min första tanke var att om du inte genast hör hur “bra” det är så har vi väldigt olika sätt att uppfatta det på, men jag gör ett försök. 🙂
Först och främst så har vi melodislingorna med de vackra stråkar som inledningsvis är väldigt vaggande men senare går över i något mer frenetiskt som leder fram till den pampiga finalen som sedan återgår till sitt inledande lugn och gör “resan” fulländad. En bra uppbyggd låt som är underbar att lyssna på.
Sedan har vi Jacques Houdeks röst/röster som jag tycker är väldigt vackra, både med den klara stämman man hör i de engelska delarna och de italienska opera-delarna. En två-i-en-upplevelse som blir lite trollbindande på något sätt.
Tills sist så har vi då texten som jag upplever som värmande och inspirerande och som en liten knuff i ryggen på ett uppmuntrande sätt.
Med allt detta positiva… hur kan man inte gilla “My friend”? 😉
Schlagerpinglan och Micke, ett stort tack, jag blir alldeles rörd av era fina ord. Tack!