Storbritanniens Eurovision-bidrag 2017
2017-01-27 (fredag)
Fredagen den 27:e januari, valde Storbritannien ut sitt bidrag till Eurovision Song Contest 2017 genom den nationella uttagningen “Eurovision: You Decide“.
Programledare var Mel Giedroyc medan Alexander Rybak och The Vamps stod för gästartisteriet. Efter att de 6 tävlande bidragen framförts och en expertpanel, bestående av Sophie Ellis-Bextor, Bruno Tonioli och CeCe Sammy, levererat sina åsikter så var det upp till 50/50 jury- och tittarröster att utse vinnaren.
Slutresultatet (som uppdateras med röstsiffror när de presenteras) samt länkar till finalens framträdanden ser ni här nedan.
Uppdaterat: “Storbritanniens “Never Give Up On You”: Ny version & video“
Lyssna på Storbritanniens bidrag till Eurovision Song Contest 2017 här:
“Never Give Up On You“, Lucie Jones final-framträdande – studioversion
(text & musik: The Treatment, Emmelie de Forest, Lawrie Martin)
Resultatet av Storbritanniens “Eurovision: You Decide”: |
|
| Bidrag, Artist, Låtskrivare: | |
| Vinnare: | |
| 1. | “Never Give Up On You“, Lucie Jones (The Treatment, Emmelie de Forest, Lawrie Martin) |
| Övriga deltagare (ej i resultatordning): |
|
| ♥ | “I Wish I Loved You More“, Holly Brewer (Kevin Fisher, Courtney Harrell, Laurell Barker, Mattias Frändå, Johan Åsgärde, Oliver Lundström) |
| ♥ | “Light Up The World“, Danyl Johnson (Dan McAlister, Rick Blaskey, Greg Walker, Chris Sutherland, Ameerah Roelants) |
| ♥ | “Freedom Hearts“, Olivia Garcia (Gabriel Alares, Sebastian Lestapier, Linnea Nelson, Laurell Barker) |
| ♥ | “What Are We Made Of“, Nate Simpson (Jon Hällgren, Eric Lumiere, DWB) |
| ♥ | “I Don’t Wanna Fight“, Salena Mastroianni (The Treatment, Nicole Blair, Marli Harwood) |
| (Källa: bbc.co.uk) | |
Schlagerpinglan: Inför finalen lutade jag åt “Freedom Hearts“ med Olivia Garcia men när det kom till live-framträdandena så var det i stället Nate Simpson som imponerade mest på mig, vilket var lite förvirrande då jag inte är speciellt förtjust i hans bidrag “What Are We Made Of“. Jag kunde m.a.o. inte hitta något bidrag som jag ville kalla det “rätta valet”, vilket är ganska ovanligt i sådana här sammanhang.
Som tur var så var verkar juryn och tittarna i Storbritannien inte ha varit lika veliga utan deras gemensamma röster utsåg Lucie Jones till segrare, vilket jag tycker är ett val så gott som något. Visserligen så uppfattar jag “I Will Never Give Up On You” som lite väl slö och intetsägande, och inte träffar den mig någonstans heller, men förhoppingsvis tilltalar den många andra. Det vore ju lite synd om landet skulle hamna i bottenskiktet av resultattavlan igen.
Uttagningen som helhet då? Njae, med två övertända experter och en (vad som verkar vara) överförfriskad publik så kändes det som att man borde vara på plats för att riktigt uppskatta showen, som genom datorskärmen upplevdes som lite väl gapig och icke-spännande då vinnaren bara avslöjades helt plötsligt utan någon presentation av rösterna. Publiken verkade dock ha en trevlig kväll och det är kanske huvudsaken. Förhoppningsvis får de anledning att fortsätta att vara glada även efter ESC-finalen. 🙂
Mer om Storbritanniens förberedelser inför ESC 2017 hittar ni här: “Storbritannien i ESC 2017” medan länk-samlingen till de övriga utvalda bidragen samt ländernas ESC-förberedelser finns här.
Andra bloggar om: Musik, Eurovision Song Contest, Storbritannien, BBC
Storbritannien kan nog se fram emot ytterligare en bottenplacering. Kvinnan har en rejäl pipa, men hon står tyvärr bara och skriker i tre minuter med en odynamisk låt som står och stampar.
Deras sämsta någonsin?
Det här var faktiskt den enda låten som träffade mig någonstans under live-framträdandena och det finns en viss risk att Uk hamnar långt ner i resultatlistan i år igen men jag tror också att med lite bättre ljussättning och en snygg klänning och om Lucie kan hålla nerverna i styr så ska den inte heller underskattas. jag fick lite gåshud när hon drar i på slutet…..Det finns potential och sedan vet vi ju inte vad de andra länderna skickar än. Men definitivt bättre än både Georgien och Albanien i mina öron
Även om jag i stora drag håller med Marcus här (jag tycker dock att Storbritannien “lyckats” med ännu sämre val ett antal gånger) så känns det lite hoppfullt att läsa att det finns de som får ut något av bidraget. Jag börjar tycka lite synd om Storbritannien, trots att BBC egentligen bara har sig själv att skylla, och hoppas att de i alla fall slipper botten-fem.
Jag sätter mig någonstans mellan Marcus och Johanna. Marcus var lite för hård tycker jag. Jag tycker t.o.m det här är bra för att vara Storbritannien. Men å andra sidan säger det inte så mycket då Storbritannien är ett av det moderna ESCs svagaste länder. Hade däremot Sverige, Spanien, Ukraina eller Serbien skickat denna hade jag varit desto mer besviken.
Sen tycker jag Johanna är lite för generös. Hon har en bra röst absolut. Men… varför kan de inte bygga upp en dramatik i låten? Jag vill ha en utveckling. Låten slutar mer eller mindre som den börjar. Denna brist på utveckling gör nog också så att det finns en chans att detta är en låt som för många går in i ena örat och ut genom andra. Ingenting i låten händer som grabbar tag om en.
Så jag sätter mig mellan er på “kritikskalan”.
Låten får en 2/5. Sämst hittills. Ganska överlägset sämst hittills t.o.m. Men den kommer absolut inte vara i botten när alla 43 låtar avslöjats för mig 🙂 såvida inte alla skickar väldigt starka låtar!
Jag har precis lyssnat igenom alla deras låtar genom tiderna, och jag står fast vid mitt omdöme. Visst har det funnits musikaliskt sämre, men då har låtarna iaf haft lite drama eller dynamik.
#humperdinck4president
Jag tycker som sagt låten är en av de bättre om man ser till det moderna Storbritannien i ESC. Men det är ju också förjäkligt att en låt som är nästintill definitionen av “‘meh” kan väcka sådana känslor hos en.
Storbritannien borde verkligen skärpa sig. Kan de inte gå ut ur sin comfort zone och riska lite? De gjorde det 2015, och då straffade det sig. Men de borde inte ge upp helt för det.