Eurovision 2015: Hur gick det för “The Big Five”:s bidrag?
2015-05-28 (torsdag) |
Schlagerpinglan: Innan jag lämnar ESC-2015-finalen för en stund och fördjupar mig i semifinalernas resultat så vill jag bara ta en titt på hur det gick för “Big Five”-länderna i Eurovision Song Contest 2015. Sagt och gjort, här nedan ser ni deras resultat och framträdanden i ESC-finalen, dit de alla som vanligt var direktkvalificerade: |
| Slutliga placeringar för “The Big Five”:s bidrag i ESC 2015: | ||
 |
Italien – “Grande Amore”, Il Volo | (3:a i finalen) |
 |
Spanien – “Amanecer”, Edurne | (21:a i finalen) |
 |
Storbritannien – “Still In Love With You”, Electro Velvet | (24:a i finalen) |
 |
Frankrike – “N’oubliez Pas”, Lisa Angell | (25:a i finalen) |
 |
Tyskland – “Black Smoke”, Ann Sophie | (27:a i finalen) |
Schlagerpinglan: Med tanke på att fyra av Big Five-länderna hamnade längst ner i resultatlistan så kan man bli frestad att skylla allt på “orättvisan” i att de inte “får” tävla i semifinalerna eller att de missgynnas i röstningen av de som eventuellt bojkottar direktkvalificerade bidrag.
Vore det inte för att Italien fick en imponerande pallplats så hade man kunnat leta orsaker i det oändliga. Nu kan man bara konstatera att oavsett om Big Five-länderna gynnas eller missgynnas av att gå direkt till final, så går det att få en fin placering om man bara skickar ett fungerande bidrag. 🙂
| Placeringar om tittarna fått bestämma: | Placeringar om juryn fått bestämma: | |||||
|
1. | Italien | |
6. | Italien | |
|
20. | Spanien | |
19. | Frankrike | |
|
24. | Tyskland | |
20. | Tyskland | |
|
25. | Storbritannien | |
24. | Storbritannien | |
|
26. | Frankrike | |
25. | Spanien | |
Schlagerpinglan: Hur man än vrider och vänder på det så talar resultatet sitt tydliga språk: Italien fick med råge godkänt medan de övriga fyra länderna fick bakläxa. Vad det beror på och hur man kan fixa det till nästa år är något de borde ta sig en funderare på innan de beslutar sig för nästa bidrag.
Personligen tyckte jag däremot att både Italien och Frankrike skickade riktigt bra bidrag, att Storbritannien och Spanien skickade intressanta bidrag och att det därför endast är Tyskland (som egentligen inte skickade sitt “riktiga” bidrag) som misslyckades. Men, men… det är inte min smak som avgör utan juryn och tittarnas samlade smak… vilket jag i år är riktigt tacksam för. 😉
Andra bloggar om: Eurovision Song Contest, The Big Five
Både Tyskland och Italien har ju bevisat att det går att fixa bra placeringar så länge man skickar något som Europa tar till sig. Även Spanien har väl varit och nosat på topp 10, om än inte lika konsekvent framgångsrikt som tidigare nämnda.
Storbritannien och Frankrike har det kämpigare däremot. Vissa år har de försökt att tilltala massan, men de flesta åren tävlar de nog snarare om vem som ska knipa sista platsen.
Se där är vi helt överens Schlagerpinglan 🙂 Italien och Frankrike hade båda pallplatser för mig bakom Norge. Storbritannien tycker jag hade en svängig, kul låt som de tyvärr inte fick att fungera helt ut i det mindre formatet men ändå ett kul inslag. Såna måste vi ha med. Spanien vandrade upp och ner för mig. Fick aldrig något riktigt grepp på bidraget. Tyskland föll på det som hände i deras egen final. För mig obegripligt att detta bidraget kunde vara kvar bland de två i Tyskland. Men det blev ju än värre då vinnaren gav segern till detta i mina ögon mycket tråkiga bidrag. Tro mig den verkliga vinnaren hade kommit mycket högre.
En liten snabb analys från min sida:
Frankrike – Mycket kompetent och skicklig sångerska. Vad föll det på? Förmodligen att den glömdes bort i balladträsket, och många av de kvalificerande balladerna kändes mer rätt efter andra genomlyssningen. Den här hade behövt en semi-final i ryggen för att klara sig bättre.
Tyskland – Låten i sig är inte så dålig, och hon sjöng inte lika kantigt som hon gjorde i den tyska uttagningen. Dock lite för anonymt och kanske lite för mycket femme fatale-känsla över hennes försök till förföriska rörelser. Trodde inte på 0 poäng kanske, men absolut en av kandidaterna till sistaplaceringarna.
Italien – Fullkomligt briljant! Min absolut favorit i år med fantastiskt skickliga unga herrar och ett mäktigt crescendo. Märkligt att juryn inte gick igång mer på det här då jag trodde att tittarna skulle ha lite för svårt för det egentligen. Så fel man kan ha det ibland, eller hur? Välförtjänt pallplats, och ni känner väl till mitt agg gentemot juryn, så det skippar vi 🙂
Spanien – Också kompetent. Kanske lite skakig i rösten men med en lite mer intressant scenshow än många andra. Den föll nog också på att inte ha en semi-final i ryggen då ballader alltid mår bättre av att höras ett par gånger. Synd, hoppas på bättre placering nästa år för det känns som att Spanien börjar ta det här mer och mer på allvar nu också.
Storbritannien – Jag älskar verkligen jazz, och för mig känns det här lite som en förolämpning snarare än någon ironisk hyllning till det äldre i kombination med det moderna. Jobbigt synt-riff, charleston känns bara så fel när det paketeras i Gatsby-tema och jag kan inte säga att de höll live heller. Färgglatt visserligen, men en klockren nolla i mina ögon.
En fråga till Johan: Angående Frankrike: Vilka mer kvalificerade ballader kändes mer rätt? Instämmer iofs med dig att folk hade behövt lyssna in sig mer på den vilket jag definitivt gjort 🙂 En av de bästa rösterna i hela tävlingen och överhuvudtaget mycket snyggt gjort. Tack Frankrike för att det räckte med förnedring med Twin Twin.
En som jag tyckte förlorade på framträdandet var Spanien. Träigt och tråkigt. snälla Spanien Thomas G:son är svensk och ni klarar er utan honom. Ett skämt att ett så stort land hyr in en svensk.
Nej jag känner inte till ditt agg mot juryn Johan. Menar du att du har agg mot juryn? det hade jag ingen aaaaaning om 🙂
Micke, eftersom jag lyssnat på bidragen x antal gånger var det inte jag som upplevde det så! 🙂 Det var lite av den uppfattningen som mina vänner fick när de kommenterade bidragen löpande. I min umgängeskrets var Norge och Rumänien växare, medan Frankrike kommenterades med “ah justja, den där ja!” under snabbrepriserna. I och med att den balladstrukturen inte bygger på samma tydliga crescendo som till exempel Norges blev det lite svårt att bedöma den efter en lyssning helt enkelt. (Kom ihåg att det tog mig x antal lyssningar innan jag ens kom ihåg den).
Jo, trist att de ska behöva ta till G:son. Håller dock inte med om att framträdandet var tråkigt, iaf inte jämfört med många andra bidrag i år.
Haha 😉 Sätt mig i juryn nästa år så ska ni få se på grejer vill jag lova!
Se där då blir det nog ordning på ESC nästa år då. Enligt Johanna så ska ju hon och jag producera hela ballongen nästa år och ska du nu in i juryn så börjar det ju ordna upp sig 🙂 Frågan är vad vi ska låta Schlagerpinglan ta hand om 🙂
Det smärtar nästan att säga det men när man pratar växare och det motsatta under tävlingarna hamnar tyvärr Norge i det sistnämnda. Fortfarande min särklassiga etta men det som de fick till i Wien var långt ifrån det de fick till när de vann i Norge. Något säger mig att de själva kände att Mörland dominerade låten så totalt (och det gjorde han) att de ville jämna ut styrkeförhållandena i låten mellan artisterna.
Det märktes tydligt att Mörland var nedtonad för att ge mer plats åt Debrah mörkare, lägre röst. I slutändan ett jättemisstag. Lyssna speciellt på slutet då Mörland tydligt håller igen, vilket tyvärr fick hela bidraget att hålla igen. I final och semifinal blir betyget 8,5 och bästa låten men i norska uttagningen var det snuddande nära något som få låtar uppnår. Men det kändes som 9,5 men blev 9,8 då liveorkestern måste ge extra plus
https://www.youtube.com/watch?v=LYMzvVyo0I4
Går utanför ESC för en stund men ändå inte. Drömmar ska man inte förneka och en dröm jag har är att en gång få en vinnare i ESC i den här stilen 🙂
https://www.youtube.com/watch?v=eKUYuxp1KlU
En ny låt jag ramlade på nu och som fick mig att ticka igåg. Hela musikens själ för mig. Rock vare sig det är hårdrock, punkrock eller vilken som helst sort. Där började mitt musikhjärta och där slutar mitt musikhjärta pulsera den dagen jag lägger näsan i vädret. Från det har jag sedan gått vidare till att gilla nästan all sorts musik. Hela jag brinner för musik 🙂
Angående länken säg nu bara inte att en sån låt har vunnit i ESC iom Lordi. No way jose. Kul med Lordi men det saknades mycket i deras musikutövande 🙂
@Micke, Vad gäller din stil på önskevinnare (enligt länken) så kan jag faktiskt inte hitta några argument mot det. (Väntade mig m.a.o. något helt annat.) I mina öron är det egentligen en klassisk, svängig schlager som fått lite mer kraft i sig tack vare rock-kompet. Gärna mer sådant i ESC, tack. 😀
Micke, eftersom ni håller på att delar ut arbetsuppgifter här till nästa års ESC så tar jag gärna på mig rollen som programledare i inför programmet, då ska ni får se på ett program med vettiga motiveringar och ett varmt program med respekt för alla bidrag. Se där nu börjar vi få till ett riktigt hyfsat ESC i Sverige.
Jag ser gärna mer rock och hårdrock i ESC, bara det blir mer blandning än vad det var exempelvis i år då det var alldeles för många ballader och bidrag som var väldigt lika varann i tempo och uppbyggnad, det gjorde att det var i vissa fall svårt att komma ihåg några bidrag. Jag personligen vill se mer variation så gärna mer rock.
Ser gärna att jazzen får ett uppswing (ja, det var en ordvits) då det är en fantastisk genre att blanda med etno-influenser. Sen hoppas jag verkligen att vi i Sverige skickar något som faktiskt bär lite av våra traditionella musikrötter med sig till ESC. Vi måste våga ta ut svängarna mer! Senast var väl Pontare antar jag.
Alltså ni är ju för roliga allihop!!!
Men snälla Schlagerpinglan. Vad hade du väntat dig? något som skakat sönder alla grundvalar? 🙂 Det här är ju ESC och för mig är det viktigaste att alla generationer kan vara med. Jag älskar rock men i ESC måste det ju passa i generationstänk 🙂 Det gäller all sorts musik.
edan tar Johan upp en annan viktig grej som inte får gå förlorad. Traditionella musikrötter från varje land. That´s what it´s all About.
Sedan vill jag slänga en fråga till vår blivande programledare i Inför programmen Kerstin. Du säger att allt för många låtar i år i ESC var väldigt lika varandra i tempo och uppbyggnad. Jag är inte riktigt överens med dig där men just det har varit en av anledningarna till att jag hoppat av MF. Allt låter precis likadant. En annan är att ingen över 35 år har skuggan av en chans att vinna då främst småtjejer är de som ringer och röstar. Detta medför också det värsta av allt. Totalt talanglösa yngre killar tar över oftast dolda bakom en apliknande grupp av robotdansare som utför exakt samma rörelser. Det ska ju givetvis Saade, Ewald och dessa vara tacksamma för då brister hos dem kommer i andra hand.
Nu handlar inte min fråga om att snacka skit om MF utan mer om vad som hänt sista åren då jag isolerat mig från denna företeelse. Finns det någonting överhuvudtaget som pekar mot en positiv utveckling bort från allt detta eller rullar det bara på i gamla spår? Jag minns ett år som 6 av de 10 av finalbidragen var just såna. Minns inte vilket år men det var då jag riktigt tröttnade. Minns inte ens hur många år jag bojkottat 🙂
Det här med arbetsuppgifter nästa år låter riktigt roligt och jag kan garantera er att jag mer än gärna sitter i inför-panelen och inte för att skryta eller så men helt ärligt anser jag att jag hade gjort ett bättre jobb än vad tex Saade gjorde…
När det gäller Big 5 länderna så är jag inte oförstående inför resultatet. Italien tyckte jag var årets bästa låt och att de skulle hamna i toppen såg jag som självklart. Tyskland och England var båda i botten för mig och att de också skulle hamna långt ner förvånar mig inte alls. Frankrike tycker jag visserligen är bra men som det nämnts innan försvann nog denna i balladträsket och att hon därmed hamna långt ner var tyvärr inte oväntat. Spanien däremot hade jag möjligtvis trott hamnat lite högre, ungefär i mitten, men det är ändå inte så jättekonstigt att denna hamna långt ner heller för detta var den formen av låt som många tyckte om men ingen hade den som etta och därmed blir det inte så många röster.
Micke, låt mig ta ESC först. Det var 40 olika länder som tävlade och jag tycker det borde varit större skillnader mellan bidragen än vad det var. Kan ha varit att det var i princip alla som sjöng på engelska och det gör att bidraget blir mindre identitetslöst. Det var rätt bra bidrag i år överlag så jag ska inte gnälla allt för mycket men jag tycker det var alldeles för många ballader och lugna bidrag och dom tog lite ut varandra i alla fall för min del. Med så många olika länder borde man hört större skillnader kan jag tycka.
Vad gäller MF, där har jag mer förståelse för att det finns liknande bidrag eftersom det från början var tio eller tolv i finalen som tävlade och nu närmare 30 och alla från Sverige. Eftersom i princip min favorit vunnit MF varje år förutom då Anna Bergendahl vann och Malena Ernman så ska jag väl inte klaga. Att vi dessutom fått två tredje platser och två vinster på fem år visar att vi kan hitta bidrag som övriga Europa gillar och vi har väl näst flest vinster också i ESC nu. Nja jag gillar faktiskt MF och tycker det är relativt bra kvalité på bidragen. När det är så många som kring 30 bidrag som tävlar så är det omöjligt att gilla alla men några favoriter får man varje år. Inget är perfekt och visst det skulle vara kul om någon bra rocklåt dök upp i MF men tydligen skickar ingen in någon som är riktigt bra. Jag tror inte genre spelar så stor roll bara låten är bra så röstar folk det visade väl John Henrik Fjällgren i år om inte annat även om han inte var favorit för mig.
En anledning till att jag älskar ESC och detta blivit ett stort intresse som följt mig i hela mitt liv i princip är just denna tävling där man får höra så väldigt mycket olika låtar med olika influenser och olika språk, något man annars aldrig hör samlat på ett och samma ställe. Just därför är ESC för mig ett så mycket större intresse än MF och så har det alltid varit. MF är bara ett tidsfördriv kan man säga tills ESC börjar, det som är huvudattraktionen.
Det ska naturligtvis inte stå mindre identitetslöst utan endast identitetslöst.
Ok tack Kerstin. med handen på hjärtat. Min fråga var ärligt ställd och inte menad som något hån mot MF. Nej jag har alltid haft större intresse för ESC än MF även om jag även haft stort intresse för et sistnämnda. Det säger väl en del om hur jädra stort intresse jag har haft och har för ESC 🙂
Jag tjatar mycket om att grundtanken är det viktiga md ESC. Kommer aldrig att ändra det. Generationstänket, ländernas särart mm är A och med hela grejen. När det gäller MF är det ju bara det förstnämnda som gäller men det har totalt gått förlorat. I mina ögon har MF förvandlats till junior Melodifestivalen eller vad det heter. Hade hoppats med min fråga att du hade suddat ut detta för mig Kerstin men det funkade inte. Inte ditt fel för det har nog helt enkelt inte förändrats.
Är jag då totalt missnöjd med det Sverige skickat sista åren? Ja och nej. Två av bidragen 2010-2015 är i mina öron bland det sämst jag hört. Vinnaren 213 är det sämsta jag hört som vinnare i Sverige genom alla tider. Vinnaren 2011 gillade jag inte ens i original när Lili & Susie gjorde den men den var i alla fall bättre. 2010 gillade jag och jag gillade den inte. Var chockad över att något balladaktigt verkligen kunde vinna i Sverige på sätt gillade jag den men låtmässigt gillade jag den inte. 2012 gillade jag men det var samtidigt året som slutligen tog död på MF för mig. 32 bidrag varav 30 högst skulle få poäng 3 i skalan 1-10. Vinnaren och Lisa Miskovsky var tack och lov undantag det året. 2014 tittade jag inte en sekund men när jag sedan fick höra resultatet blev jag nöjd med vinnaren. 2015 då? Som jag sagt! En vers med betyg 8 och en refräng med betyg 2 blir väl då 5 sammanlagt. Allts en hyfsad låt.
Varför inte göra en ranking av våra sex vinnare och se om någon här hakar på. Jag satt framför en TV vid fem av sex tillfällen. Första gången var jag av naturliga skäl inte med 🙂 Jag kan erkänna direkt att ingen av dem jublar jag högt över men här kommer rankingen hur som helst.
1. 2012 – Euphoria (Mina favoriter det året var “Crno i belo”, Kaliopi – Makedonien och “Nije ljubav stvar”, Željko Joksimović – Serbien)
2. 1974 – Waterloo (Eftersom jag inte ens var född då har jag ingen koll på allt men jag gillar än idag “I see a star”, Mouth and McNeal – Nederländerna. Sätter den långt före Waterloo)
3. 1999 – Take me to your heaven (min favvis var definitivt “All out of luck”, Selma – Island men det baserade sig främst på videon. Live blev det betydligt tamare)
4. 1984 – Diggi-Loo Diggi-Ley (Var en av två favvisar det året. Låten tilltalade självklart en pojke i lågstadiet. Men än mer gillade jag Johnny Logans bästa bidrag. Det som inte vann utan bara blev tvåa. “Terminal 3”, Linda Martin – Irland))
5. 2015 – Heroes (Ja som jag sagt så många gånger “Monster like me”, Norge var och är helt outstanding. Synd bara att de inte satte det så som i norska uttagningen)
6. 1990 – Fångad av en stormvind (För mig årets sämsta låt överhuvudtaget. Hur den kunde vinna förstod jag inte då och än mindre idag. “Le dernier qui a parlé qui a raison”, Amina – Frankrike. Minns att jag tilltalades enormt av det så annorlunda bidraget)
Jag har haft en fantastisk förmåga att få in mina favvisar som tvåa i tävlingen de år som Sverige vunnit. Det hände vid alla tillfällen förutom i år
Hakar på Mickes ranking ovanför över Sveriges vinnare:
1.2012- Euphoria: Något annorlunda och nytänkande i ESC-sammanhang och något som verkligen stack ut ur mängden och modigt av Sverige att skicka något som inte liknande det vi tävlat med tidigare. Överlägsen etta hos mig och att Loreen vann ESC var för mig inte mer än rätt.
2. 1974 Waterloo- Nej, jag var inte heller född här så fick ju inte uppleva magin som jag antar uppstod vid Abbas seger och internationella genombrott. “Waterloo” har jag hört på andra håll och den sopar banan med flera låtar som tävlat i nutid också. ABBA är kult och jag förstår varför detta är en historisk ESC-vinnare.
3. 2015 Heroes – Jag gillar den här låten och även om jag kan hålla med om att refrängen eventuellt kunde varit lite “mindre simpel” så tycker jag ändå Måns artisteri, framträdandet, låtens budskap och musiken som helhet blir något alldeles extra. Hade jag fått bestämma hade dock inte denna vunnit ESC i år utan det hade isåfall Italien gjort 😉 men “Heroes” är fortfarande bra!
4. 1991 Fångad av en stormvind – Fick inte heller uppleva detta ESC pga att jag inte var född men utav alla låtar Carola tävlat med i ESC tycker jag faktiskt att denna är den bästa. Svängigt, proffsigt framförd och en låt man blir glad av.
5. 1999 Tusen och en natt – Inte riktigt min typ av musik egentligen men trots det hör jag ändå att det är en välgjord schlagerlåt som jag har all förståelse för att den finns med bland historieböckerna inom MF och ESC. Att detta dock är en av Sveriges ESC-vinnare tycker jag faktiskt är lite anmärkningsvärt för det känns inte som en låt som folk utanför Sverige skulle ta till sig. När detta ESC ägde rum var jag 5 år gammal och kollade inte så har ingen aning om motståndet så ifrågasätter därför inte vinsten dock;)
6. 1984 Digiloo Digiley – Denna är jag också mycket fascinerad över att det är en ESC-vinnare för för mig är detta underhållande och charmigt men inte särskilt bra 😛 underhållning och charm kan man väl dock komma långt på antar jag
OK, så här rangordnar jag Sveriges vinnare:
1. 1999 – Take Me To Your Heaven (Klassisk “ABBA-schlager” som länge var min absoluta favorit i ESC men som nu börjar bli lite uttjatad.)
2. 1991 – Fångad Av En Stormvind (Jag hade många favoriter, främst Israels “Kan”, men höll tummarna för Carola i en av de mest spännande omröstningar jag varit med om. Blev extra speciellt då.)
3. 2012 – Euphoria (Självklar vinnare som stod ut på alla punkter.)
4. 1984 – Diggi-loo Diggy-ley (Vad är det att inte gilla här? Svängigt, glatt, svenskt och välkoreograferat.)
5. 1974 – Waterloo (Jag var inte född då och missade den historiska första segern och därmed mycket av låtens magi. Förstår dess storhet men den är så sönderspelad nu att jag helst inte vill höra den.)
6. 2015 – Heroes (Måns är en fenomenal artist men jag gillar fortfarande inte låten… Hoppades in i det sista på Ryssland, eftersom Tjeckien inte tog sig till final.)
Micke, jag tror vi lämnar det här med MF åt sidan och istället ska jag rangordna Sveriges vinnare.
1. Euphoria 2012- Första gången jag hörde låten i MF så kände jag direkt att det här måste vi skicka till ESC. En fullständigt magisk låt.
2. Waterloo 1974- En väldigt välgjord låt med en oerhört duktig grupp.
3. Fångad av en stormvind 1991- En glad schlager som utan tvekan var min favorit det året både i MF och ESC.
4. Diggi-loo Diggy-ley 1984- Hur fräckt var inte det här när dom här tre killarna med sina guldskor vann. Vem blir inte glad av denna schlager.
5. Take me to your heaven 1999- Också en väldigt bra svensk schlager som även den utan tvekan var favorit i ESC för mig.
6. Heroes 2015- Ett bra ESC bidrag som tillsammans med framträdande och artist blir en väldigt bra helhet.
Micke, jag är oerhört nyfiken på en sak. Har du någonsin haft Sverige som favorit i ESC och om du har det vilket bidrag i så fall?
OM jag ska ranka våra vinnare, iaf idag rankar jag de såhär:
1. Euphoria- När jag hörde den här första gången i deltävlingen i Sverige sa jag att den här vinner ESC. Ochs e vad som hände. Iaf har jag bara ett problem med den och det är att jag tycker att Loreen känns osm en lite “kall” person. Låten är fantastisk och hennes framträdande var också helt flawless
2. Heroes – Här har jag lite motsatt problem mot Euphoria. Älskar Måns och har följt han s karriär från början och han är väl unnad denna vinsten! Låten däremot är inte lika bra som jag hade önskat men ändå bra nog för att nå upp hit!
3. Waterloo – man behöver väl inte säga något annat än att Abba alltid kommer vara Abba- Sveriges största stolthet
4 – Take me to your heaven – En tidlös klassiker som jag fortfarande går igång på om den mot all förmodan skulle dyka upp på ett dansgolv någonstans i Sverige (sedan att det fanns bättre låtar i ESC det året är en annan sak det)
5. Fångad av en stormvind – Den först vinnaren jag kommer ihåg när den vann och jag älskade Carola som alla småtjejer vid den tiden. Hon var min stora idol men såhär i backspegeln kan man ju undra hur Frankrike INTE kunde vinna det året
6. Diggiloo Diggiley – Jag var knappt en månad gammal när den vann men detta är ju ännu en klassiker som jag kanske inte skulle kalla superbra men ändå en frisk fläkt bland vinnare i ESC
med allt detta sagt så är ju Sveriges överlägset bästa bidrag någonsin i ESC Den Vilda med One More Time. Där snackar vi klass!
Jag kan också tillägga att jag aldrig haft en så stark känsla att ett bidrag kommer vinna som när vi skickade Euphoria och det bidraget är dessutom det bidraget jag rankar högst över alla vinnare i ESC. Det är en min absoluta favorit så här långt.
Kerstin: Jo, jag har haft Sverige som vinnare. Den största av dem alla var en ballad och året var 1996. Hur den kunde undvika att stå som segrare fattar jag än idag inte. Låten var Den vilda med One More Time.
Johanna: Visst är det märkligt att Frankrike inte vann 1991. Den hade ju lika många poäng som Cavråla men mindre tior eller vad det var. Synd på en så udda kul låt.
@micke samma svenska favoritlåt som mig med ser jag:-)
Och ja även om jag älskade Carola då så nu i vuxen ålder var ju Frankrikes bidrag så himla mycket bättre!
Micke, tack för svaret. Nja Den vilda med One more time är väl en ok låt men någon favorit hos mig är den inte. 1996 var min favorit Storbritannien även om live framträdandet inte riktigt levde upp till mina förväntningar som så många gånger med just Storbritannien.
Kerstin: Nej jag har väl inte haft nån större tur med mig i MF genom åren. Visst Sverige har haft bra låtar men oftast har de trots det förlorat mot i mina ögon sämre bidrag. Om jag bara ska kolla vinnarna och ta ut en topp 5 blir det nog dessa fem:
1996 – One More Time – Den vilda
2000 – Roger Pontare – När vindarna viskar mitt namn
1980 – Tomas Ledin – Just nu
2004 – Lena Philipsson – Det gör ont
1988 – Tommy Körberg – Stad i ljus
Om jag hade gjort en topp 10 över bästa låtarna i MF överhuvudtaget hade bara One More Time platsat.
Johanna: Jo det verkar som du har ganska bra smak 🙂
Micke, så här ser min topp fem ut.
2012- Loreen- Euphoria
2007- The Ark- The Worrying kind
1968- Claes Göran Hederström- Det börjar verka kärlek
2004- Lena Ph- Det gör ont
1974 – Abba- Waterloo
Micke och Kerstin, kul med såna här listor:
1. 2012 Loreen- Euphoria
2. 2007 The Ark – The worrying kind
3. 2000 Roger Pontare – när vindarna viskar mitt namn
4. 1988 Tommy Körberg – Stad i ljus
5. 1974 ABBA – Waterloo
Nu är jag helt körd här tydligen. Glömde ju totalt The Ark. Gör om:
1. 1996 – One More Time – Den vilda
2. 2007 – The Ark- The Worrying kind
3. 2000 – Roger Pontare – När vindarna viskar mitt namn
4. 1980 – Tomas Ledin – Just nu
5. 2004 – Lena Philipsson – Det gör ont
Eftersom det verkar vara dags att lista svenska vinnare ska jag göra min egen nu med:
1. Den Vilda- One More Time
2. Kärleken Är- Jill Johnson
3. Euphoria- Loreen
4. Imorgon är en annan dag – Christer Björkman (döm mig inte för denna)
5. När vindarna viskar mitt namn – Roger Pontare
Ingen av dessa förutom eventuellt ettan skulle kunna ta sig in på en topp 10 lista över bästa låtar någonsin i melodifestivalen.
@Johanna, Även jag försökte att göra en lista men får nog återkomma med den senare för det tar längre tid än jag trodde. Poängen är att även jag har med Christer Björkmans låt bland mina topp-vinnare. Härifrån döms det därför absolut inte… inte på något negativt sätt i alla fall. 😉
Kerstin bara för att visa att jag visst tyckt om bidrag även i MF 🙂 Tar en topp 10 på 2000-talet. Finns många bra innan men jag tar därifrån nu. Har säkert glömt nåt bra bidrag igen 🙂
1. 2008 – “Visst finns mirakel”, Suzzie Tapper
2. 2006 – “Sing for me”, Andreas Jonson
3. 2007 – “The Worrying kind”, The Ark
4. 2007 – “För kung och fosterland”, Magnus Uggla
5. 2011 – “Desperados”, Pernilla Andersson
6. 2003 – “Genom eld och vatten”, Sarek
7. 2009 – “You´re not alone”, Bwo
8. 2005 – “Håll om mig”, Nanne Grönvall
9. 2007 – “A little bit of love”, Andreas Jonnson
10. 2010 – “Unstoppable”, Ola
Intressant lista Micke men jag måste ändå konfrontera dig lite här. Jag blir nämligen mycket förvånad över att du har med “Unstoppable” med Ola på listan då jag trodde detta tillhörde den kategori du kallar “robotdansare”?? Eftersom det uppenbarligen inte verkar vara det skulle jag vilja höra lite vad det är som definierar “robotdansare” för dig? Är det artister som Eric Saade du snarare syftar på?
André: Jag hänger inte riktigt med nu. Det finns väl inga robotdansare i Olas låt? ser ingen dansare överhuvudtaget. Ok robotdansare är exempelvis dansarna i dessa.
https://www.youtube.com/watch?v=_jdYpbZ4oQE
https://www.youtube.com/watch?v=d_iz6e3ETPg
https://www.youtube.com/watch?v=tgEh1kjgKWA
https://www.youtube.com/watch?v=BPjZIvKEKdY
Tar även med den här även om jag sett mycket värre robotdansare än i den här. Har däremot aldrig hört en värre vinnare någonsin i MF 🙂
Det finns definitivt värre robotdanslåtar där de gör precis allt som robotar men dessa var de jag kom på just nu.
“Tar även med den här” Skrev jag men glömde lägga in länken. Den här menade jag 🙂
https://www.youtube.com/watch?v=oJyvF02LNNA
Detta om det negativa men om jag går tillbaka till det positive är tre låtar under 2000-talet i viss särklass för mig och det ärdå:
1. 2008 – “Visst finns mirakel”, Suzzie Tapper
2. 2006 – “Sing for me”, Andreas Jonson
3. 2007 – “The Worrying kind”, The Ark
Jag tror jag får med mig väldigt många på Jonsons och The arks låtar men är inte lika övertygad när det gäller Tappers. JÄDRIGT SYND. En riktig pärla som jag ser det. Har alltid älskat hennes röst. Mörka kvinnoröster inom musik är aldrig fel 🙂 Att det sedan verkligen blev ett mirakel med hennes sjukdom gör ju inte saken sämre.
Micke, mig för du med på Suzzie Tappers bidrag då den även för mig är en stor favorit och en favorit det året den deltog. Oerhört vacker låt.
Om jag skulle göra en topplista över 2000-talets bidrag blir det säkert trist för många då rockbidragen dominerar…!
Men i alla fall:
1. Echo – Outtrigger – 2014 (Rånad på finalplatsen!)
2. Line of Fire – E-Type & The Poodles – 2008 (Även denna blev rånad!)
3. Bed on Fire – Ralf Gyllenhammar – 2013 (Tror verkligen att den skulle ha varit perfekt representant för värdlandet)
4. Heaven or Hell – Crucified Barbara – 2010 (Se Echo och Line of Fire)
5. Night of Passion – The Poodles – 2006
6. We Got It All – K2 feat. Alannah Myles – 2005
7. 15 Minuter – Brandsta City Släckers – 2003
8. Mystery – Dead by April – 2012
9. Leaving Home – Nicke Borg – 2011
10. 7 Days and 7 Nights – Brolle – 2011