Återblick: Melodifestivalen 2008

Schlagerpinglan: Då var år 2008 snart slut och vad passar då bättre än att avsluta med en tillbakablick. Här är Melodifestivalsåret 2008 ur Schlagerpinglans synvinkel. (Klicka på den blå texten för att komma till respektive bidrag på svt.se.)

Årets svenska låt:
“Hero” (Charlotte Perrelli)
Så här i efterhand kan jag inte påstå att jag har någon låt som jag personligen tyckte var mycket bättre än resten. Många var mycket bra, däribland “Lay your love on me” (BWO) och “Déja vù” (Velvet), men ingen var överlägsen. Vinnarlåten har i alla fall, i mitt tycke, ett litet övertag.

Årets svenska ballad:
“Empty Room” (Sanna Nielsen)
Jag är inte så förtjust i “Empty Room”, men inte ens jag kan blunda för att den har något visst.

Årets svenska grupp:
BWO (“Lay your love on me”)
En sångare med utstrålning, sångröst och utseende har haft turen att hamna i en grupp med en fenomenal låtskrivare. Kan inte bli annat än bra. Synd att det aldrig räcker hela vägen i Melodifestivals-sammanhang. Kanske nästa år?

Årets svenska manliga sångare:
Christer Sjögren (“I Love Europe”)
En sångare med karisma, självförtroende och en karakteristisk röst. Framträdandet gjordes galant med glimten i ögat och fick tusentals svenskar att dra på mungiporna. Underbart!

Årets svenska kvinnliga sångerska:
Sanna Nielsen (“Empty Room”)
Precis som vid förra årets tillbakablick så blir det Sanna som vinner denna kategori. Inte heller detta år tycker jag speciellt bra om hennes låt, men som sångerska är hon fenomenal.

Årets svenska doldis:
“Izdajice” (Mickey Huskic)
Vissa artister och låtar gör bestående intryck, andra bara glöms bort…

Årets mest underskattade svenska låt:
“Den första svalan” (Alexander Schöld)
Kan mycket väl ha varit årets bästa låt. Kanske hade den fått större framgångar om den framförts av en mer etablerad och säker artist?

Årets mest överskattade svenska låt:
“That is where I’ll go” (Sibel)
Nej, hur denna låt kunde ta sig till finalen är fortfarande en gåta. En dussinballad.

Årets svenska flugpapper:
“Smiling in love” (Caracola)
Själva låten som helhet var, i mitt tycke, inte mycket att hurra för men frasen “oh ah, oh apadooa yeaho” var smittande och trallvänlig och fastnade väldigt snabbt. Tänk om de lagt ner lite extra tid på resten av låten också, det kunde blivit riktigt bra.

Årets svenska kval-skandal:
“One Love” (Johnson & Häggkvist)
Hade Carola verkligen åkt ut i Andra Chansen om inte media kört sin hatkampanj mot henne? Personligen tyckte jag att Nordmans “I lågornas sken” var betydligt bättre än “One Love”, men bara att man har anledning att ställa frågan är tragiskt nog. Skäms, alla ni som deltog i drevet!

Årets debutant:
Frida Muranius feat. Headline (“Upp o hoppa”)
“Upp o hoppa” blev inte den utfyllnadslåt som många trodde att den skulle bli. Fridas naturligt och smittande glada framträdande på klingande skånska tog inte bara låten vidare, utan tog den direkt till final. Imponerande.

Gott Nytt År!

Andra intressanta bloggar om: Årskrönika, musik, melodifestivalen, 2008, Charlotte Perrelli, BWO, Velvet, Sanna Nielsen, Christer Sjögren, Mickey Huskic, Alexander Schöld, Sibel, Caracola, Carola, Johnson & Häggkvist, Frida Muranius, Headline

Detta inlägget blev postat 2008-12-31 och tillhör kategorin Melodifestivalen 2008. Du kan skriva en kommentar eller göra en trackback från din egen hemsida.