Frankrikes tio bäst placerade Eurovision-bidrag
2019-01-24 (torsdag)
Schlagerpinglan: Vi fortsätter på Frankrike-spåret och tar en titt på den video som den officiella sidan för Eurovision Song Contest, eurovision.tv, presenterat med Frankrikes tio bäst placerade bidrag genom åren, se videon samt topp-listan med länkar till fullversionerna nedan.
“TOP 10: Entries from France” (av eurovision.tv – 3:23 – Dec 09, 2017)
Topp-tio-bidragen från Frankrike i Eurovision Song Contest: |
|
| 1. “L’oiseau Et L’enfant“, Marie Myriam | (1:a av 18 – 1977) |
| 2. “Un Premier Amour“, Isabelle Aubret | (1:a av 16 – 1962) |
| 3. “Tom Pillibi“, Jacqueline Boyer | (1:a av 13 – 1960) |
| 4. “Dors Mon Amour“, André Claveau | (1:a av 10 – 1958) |
| 5. “Un Jour, Un Enfant“, Frida Boccara | (1:a av 16 – 4:a vinnare – 1969) |
| 6. “C’est Le Dernier Qui A Parlé Qui A Raison“, Amina | (2:a av 22 – 1991) |
| 7. “White And Black Blues“, Joelle Ursull | (2:a av 22 – 1990) |
| 8. “Un, Deux, Trois“, Catherine Ferry | (2:a av 18 – 1976) |
| 9. “Humanahum“, Jean Gabilou | (3:a av 20 – 1981) |
| 10. “Il Y Aura Toujours Des Violons“, Joël Prévost | (3:a av 20 – 1978) |
| (Källa: eurovision.tv – Sammanställning: schlagerpinglan.se) | |
Schlagerpinglan: Som vanligt när dessa listor presenteras så tycker jag inte att de gör landets ESC-historia rättvisa utan jag kompletterar med min egen topp-tio-lista där jag fetstilsmarkerat de bidrag som inte finns med i listan ovan:
| Schlagerpinglans topp-tio-lista av Frankrikes ESC-bidrag: | ||
| 1. | “Allez Olla Olé“, Jessy Matador | (12:a 2010) |
| 2. | “Chacun Pense à Soi“, Ortal | (23:a 2005) |
| 3. | “L’amour à La Française“, Les Fatals Picards | (22:a 2007) |
| 4. | “Il Y Aura Toujours Des Violons“, Joël Prévost | (3:a 1978) |
| 5. | “L’oiseau Et L’enfant“, Marie Myriam | (1:a 1977) |
| 6. | “J’ai cherché“, Amir | (6:a 2016) |
| 7. | “Il Me Donne Rendez-vous“, Nathalie Santamaria | (4:a 1995) |
| 8. | “Je Veux Donner Ma Voix“, Nayah | (19:e 1999) |
| 9. | Un, Deux, Trois“, Catherine Ferry | (2:a 1976) |
| 10. | Requiem“, Alma | (12:a 2017) |
Schlagerpinglan: Med tanke på att Frankrike ställt upp med över 60 bidrag i Eurovision Song Contest sedan starten 1956 så är det kanske inte så konstigt att de haft långa perioder där jag inte varit så imponerat av vad de skickat till tävlingen. Lyckligtvis så har de även hunnit med att presentera riktiga guldklimpar, främst då på 70-, 90-, 00- och 10-talet. 😀
För tillfället så är de därmed inne i en period där jag har relativt höga förhoppningar på dem, vilket jag naturligtvis tycker är väldigt skojigt – speciellt då vi närmar oss deras nationella final, men det betyder ju inte att de lyckas varje år för det. 🙂
Frankrike har två bidrag som are way over the rest. Det är från dag till dag vilken jag sätter högst. Den jag just nu har etta ger jag bara en länk till för att försöka undvika att folk lyssnar på haveriet på scen då den underbara sångerskans röst totaldör när hon plötsligt är påtvingad engelska i slutet då när bidraget ska lyfta ordentligt. Usch Frankrike. Det värsta är ju att ni upprepar det år efter år.
1. https://www.youtube.com/watch?v=cIkkPgsp39o
2. “Et s’il fallait le faire”, Patricia Kaas – 2009
3. “L’oiseau Et L’enfant“, Marie Myriam – 1977
4. “White & Black Blues”, Joelle Ursull – 1990
5. “Cést le dernier que a parlé qui a raison”, Amina – 1991
6. “Je suis l’enfant soleil”, Anne-Marie David – 1979
7. “Il faut du temps”, Sandrine François – 2002
8. “Un Jour, Un Enfant”, Frida Boccara, – 1969
9. “N’oubliez pas”, Lisa Angell – 2015
10. “L’enfer et moi” Amandine Bourgeois – 2013
Alltså de ögonen. Kan förtrolla vem som helst som vet i sitt hjärta att kvinnan är det primära i världen. As simple as that 🙂
Min topp 10 matchr inte IRL vidare väl må jag säga:
1. ”Requiem”, 2017
• Våren 2017 var jag visserligen i ett lyckligt (kind of) förhållande, men i tre minuter struntade jag ändå lite i det och förlorade mig totalt i Alma. Charmigare person har nog aldrig stått på ESC-scenen. Det samtidigt som låten är den typen av fransk pop jag vill se från landet gör så att detta troligtvis är min favorit från 2010-talet i ESC. Fy tusan vad detta är bra! Jag har ännu inte stött på någon som ogillar denna låt, och jag förstår varför.
Helt ärligt vill jag knappt veta om nån ogillar den, för då ogillar man ju Frankrike och glädje, and that’s just nuts.
2. ”L’oiseau et l’enfant”, 1977
• 1977 är ett bra år på många sätt. Bra år i ESC? Absolut 🙂 Men även bra på det personliga planet eftersom mina päron blev tillsammans det året och det slutade ju himla bra för min del, med tanke på att… well, jag existerar. Men därmed har denna låt ändå följt med från barndom då mina föräldrar är glada i denna låt som symboliserar deras första år som par. Så jag blir himla glad och trygg när jag hör denna låt 🙂
3. ”Mercy”, 2018
• Frankrike is on a roll! (Och jag hoppas inte ”Roi” avbryter den trenden!). Älskar denna låt också. Musiken är så smooth och mysig. Texten är fin och viktig. Fullpoängare!
4. ”Tom Pillibi”, 1960
• Så oskuldsfull och glad och bara… påminnande om en enklare tid.
5. ”Chacun pense a soi”, 2005
• 14 år senare och jag fattar fortfarande inte hur denna kom näst sist. What the hell, Europa?
6. ”Et s’il faillat le faire”, 2009
7. ”C’est le dernier qui a parlé qui a raison”, 1991
8. ”Je suis l’enfant soleil”, 1979
9. ”Un jour, un enfant”, 1969
10. ”Je suis un vrai garcon”, 1994
Jag… alltså… hjälp.
Mitt eurovisionhjärta blöder när jag ser att folks listor domineras av låtar från efter millenieskiftet. Ingen diss mot nån, men jag har så svårt att begripa det. Frankrike har skickat 50-talet bra låtar, och deras bottennapp är ju nästan uteslutande från de senaste tjugo åren. Många av låtarna de skickat är ju riktiga klassiker och “är” Eurovision för mig.
Nåväl, här kommer min lista:
01 1977 L’oiseau et l’enfant
02 1979 Je suis l’enfant soleil
03 1968 La source
04 1967 Il doit faire beau la-bas
05 1961 Un premier amour
06 1960 Tom Pillibi
07 1976 Un, deux, trois
08 1976 Et bonjour a toi l’artiste
09 1990 White and black blues
10 1996 Diwanit bugale
@Marcus, HMM!!!!! Min lista har fem bidrag från 1900-talet så dominerar vet jag inte 🙂 Ytterligare två från 2001 och 2002 🙂
Min och pinglans listor domineras inte heller av 00-tal eller senare faktiskt 🙂
4 för min del. 5 för pinglans del. Dominant är väl en majoritet? 🙂
En eller två kan jag nånstans köpa, men utöver det så blir det för mycket imho ^^
Hur man kan undgå att se storheten i bidragen från 2001 (studioversion) och 2009 övergår mitt förstånd hur jädra mycket jag än tragglar in i hjärtat och hjärnan att alla har olika smak och ingens smak är bättre än någon annans 🙂
Micke: 2001 får jag tyvärr låta dig stå ensam med 🙂 Men 2009 är ju faktiskt med på min lista! Sexan 🙂
Je n’ai que mon ame är rätt bra för att vara en dramatisk fransk ballad, men Celine Dions samlade nittiotalsoutput har förstört genren för mig. Ungefär som Mariah med den engelska diton.
Patricia Kaas är en levande gudinna, men låten var en snoozefest på skiva. På scen lyfter hon den till oanade höjder, men så fort hon kliver av scen är låten borta. Jag sitter just nu och försöker komma på hur låten går, det kan jag inte. Till skillnad från Je n’ai que mon ame, den upptäckte jag nyss att jag kunde hela texten till xD
Ok Marcus då har du lite koll i alla fall då 🙂 Just kiding. Men vi är helt överens om Patricia Kaas. Har sällan om ens någon gång mer sett en artist i ESC ta scenen i besittning och så fullständigt dominera den med sin blotta närvaro. Inget påklistrat robotaktigt löjligt. Hon bara ÄR
Nej Adri och Marcus jag begriper ingenting om hur ni inte hyllar dessa två bidrag. ESC ska vara varje lands själ och dessa två bidrag andas franskt mer än någonting annat. Jag känner franskt bara jag tänker på dem.
Det enda bidraget som vi alla fyra gemensamt hyllar tycks vara 1977 🙂
Micke: Well, jag får väl än en gång ändå hävda att jag faktiskt är med på din sida angående 2009 🙂
Här kommer några av mina favoriter från Frankrike
1) White and black blues, Joelle Ursull 1990
2) L’oiseau et l’enfant, Marie Myriam 1977
3) N’oubliez pas, Lisa Angell 2015
4) Il me donne rendez-vous, Nathalie Santamaria 1995
5) Requiem, Alma 2017
6) Je suis l’enfant soleil, Anne Marie David 1979
7) Monté la riviè, Kali 1992
8) Tom pillibi, Jacqueline Boyer 1960
9) Echo, Anggun 2012
10) Et bonjour à toi l’artiste, Nicole Rieu 1975